Skellefteåandan. Ebba Busch ansåg att det finns föredömlig handlingskraft i bygden. På bilden kommundirektör Kristina Sundin Johnsson.
Under onsdagen den 18 september gjorde energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) en blixtvisit i Skellefteå. Boliden, Skellefteå kraft och Skellefteå Airport var besöksmål under dagen. Grön omställning var hennes tema för besöken.
Ministerns Skellefteåbesök kan uppfattas som en hastigt påkommen charmoffensiv som en effekt av problemen på Northvolt. Budskapet som Busch verkade vilja framföra var att regeringen står bakom norra Sverige i de stora industrisatsningarna och att Skellefteå är ett särskilt föredöme som man vill lyfta. Skellefteåandan var ett begrepp som ministern lyfte fram. Med det ville hon berömma lokala aktörers förmåga, såsom kommunen, myndigheter och företag, att agera snabbt på samhällsutvecklingen.
Något besök på batterifabriken blev det inte. Men där hade nog både regeringen och kommunledningen ett gemensamt intresse. Det finns industrier som har en stark utveckling i kommunen just nu. Det är roligare att sola sig i glansen av det som går bra än att påminna alla om krisen.
Ministern hade dock rätt i att nationella media på många sätt har missuppfattat Northvolt nuläge och situationen i Skellefteå. Kommunen växer så det knakar och även efter att en del av batterifabriken stängts kommer befolkningen öka. Men det beror såklart på om det finns någonstans att bo. Bostadsbristen är idag det största hotet mot en bra utveckling i Skellefteå och inom kommunens industrier. Kopplat till denna fråga bar Ebba Busch med sig en mycket intressant nyhet.
Regeringen lovar 140 miljoner kronor till bostadsprojekt i norr under 2025 och fram till 2028 drygt 1,5 miljard kronor i samma syfte. Exakt hur dessa ska nå ut till byggprojekten är inte klart men den lånemodell som redan testats via Norrlandsfonden är ett exempel som ministern lyfte fram. Den innebär att privata byggare får stöd för att slippa topplån i ett byggprojekt. Rätt utformat kan man med små medel stimulera många byggprojekt på detta vis.
Anderstorg görs i ordning för det blivande byggandet. Bild från oktober 2023.
Utöver detta vill regeringen också sänka kreditgarantiavgifterna i etablerings- och omställningskommuner. Det innebär i praktiken att det blir billigare för byggföretag att låna till sina projekt. Båda dessa förslag är mycket välkomna. Även om det dröjt länge är det bra att regeringen nu vidtar åtgärder för att öka byggandet.
Vad som var värre var dock att Ebba Busch inte kunde ge något positivt besked kring bygget av Norrbotniabanan. När jag talade med henne frågade jag om när regeringen kommer ge ett startbesked till bygget. Hon hänvisade då till att regeringens infrastrukturproposition kommer presenteras den tredje oktober. Risken är att det betyder att det inte kommer något startbesked för järnvägen innan 2026.
Norrbotniabanan ska binda sammam städerna längs norra Norrlandskusten. Den är också en viktig länk för nationella och internationella transporter.
Gången är sådan att riksdagen beslutar om en ny infrastrukturplan vart fjärde år. Senaste planen beslutades 2022. Nästa gång det är dags är 2026. Infrastrukturpropositionen som kommer i oktober är regeringens förslag inför riksdagens nästa beslut. Men regeringen måste egentligen inte vänta till dess. Det finns en gammal plan som säger att järnvägen ska börja byggas nästa år. Det enda som saknas för att starta bygget är ett startbesked från regeringen.
Jag pressade Busch kring detta och sa att hennes svar innebär att järnvägen försenas utifrån nuvarande plan. Då sa hon att regeringens budget i och för sig kommer innehålla väldigt mycket pengar till järnvägen.
– Är det ett löfte? frågade jag.
– Vi återkommer med besked om Norrbotniabanan, svarade Ebba Busch.
Regeringen lovar alltså ingenting bestämt om järnvägen.