Alva och Gunnar Myrdal var två av Sveriges mest tongivande debattörer, politiker och intellektuella under 1900-talet. En av deras insatser var den gemensamt skrivna boken "Kris i befolkningsfrågan" 1934.
Det har funnits flera vågor av befolkningskriser i Sverige. Den mest kända var i början av 1930-talet. Då hade barnafödandet gått rakt ner under flera år och makarna Alva och Jan Myrdahl skrev sin bok "Kris i befolkningsfrågan". Den blev en banbrytande skrift med stor betydelse för svensk socialpolitik under stora delar av 1900-talet. Makarna Myrdahl hävdade att Sverige behövde forma en politik som inte skulle gynna vissa barnrika familjer utan istället stimulera alla vuxna par att vilja ha några barn.
I boken lyfte de behovet av fungerande sjukvård, barnbidrag, gratis skollunch och bra bostäder till ett rimligt pris. Det var också politiska idéer som sedan successivt genomfördes.
Upp och nedgångar i födelsetalen kan dock inte helt förstås utifrån politiska reformer. Den breda samhällsutvecklingen har betydelse. Sverige fick en rejäl skjuts i barnafödandet under 1940-talet. En faktor som påverkade detta var andra världskrigets slut. Freden gjorde att många vågade satsa och se framåt.
Glenn Sandström som är docent i historia vid Umeå Universitet berättar för Norran att barnafödandet historiskt har påverkats av kriser i samhället, till exempel av ekonomins upp och nedgångar. Men han pekar på att dagens låga siffror snarare verkar handla om en svag framtidstro än om läget just nu.
– Det har varit goda tider fram till pandemin och det har inte varit problem med att etablera sig på arbetsmarknaden. Trots det föll födelsetalen kraftigt mellan 2010 och 2019, säger Glenn Sandström.
Glenn Sandström forskar om historisk och samtida demografi.
Dagens låga födelsetal är ett problem som politikerna behöver ta itu med. Vi kan konstatera att det idag finns problem inom flera av de politikområden som makarna Myrdahl pekade ut som viktiga. Det är svårt att lita på sjukvården, skolan är i vanrykte och på många orter är det väldigt dyrt att hitta en vettig bostad till ett rimligt pris. Det har också blivit ett livsstilsval att ha barn. Inte något som är lika vanligt eller troligt för alla.
Till detta kan läggas att föräldraförsäkringen matchar unga människors liv sämre och sämre när utbildningstiden sträcks ut allt längre. Sjuttio procent av de som föddes på sextiotalet hade sitt första riktiga jobb innan de fyllde 21. För dem passade föräldraförsäkringen bra eftersom de tidigt jobbat upp en försäkringsnivå som de kunde leva på.
Idag är det långt under hälften av alla unga som har sitt första riktiga jobb innan de fyller 21. De som studerar förskjuter tiden tills att föräldraförsäkringen kan ge någon skälig försörjning under föräldraledigheten. Här finns en konkret fråga som kräver förändring. Hur kan föräldraförsäkringen ändras för att stödja föräldraskap bland studenter?
Hitta framtidstron! Svenska politiker har ett stort ansvar att vända utvecklingan med låga födelsetal.
Allt detta kan politiker påverka och de bör de också göra. Men det viktigaste och kanske svåraste som politikerna borde bidra med är att visa samhället att det finns anledning till framtidstro. Så länge som unga människor uppfattar att framtiden är mörk och osäker finns det risk att barnafödandet ligger lågt. Genomtänkt miljö- och klimatpolitik, stärkt demokrati och arbete för en frihetlig och rättvis värld är alltså frågor som spelar stor roll för hur Sverige ska bli i framtiden.
Vill vi att det ska födas fler barn behövs en politik som bygger på förväntan på vad som ska komma, inte på rädsla för hur det kan bli.