30-årige Felix Åkerlund berättade i Norran om mardrömsåren och framtiden.
I SVT-dokumentären ”Stalker” skildras hur Felix under flera års tid förföljdes och ofredades av en stalker, något som även skildrats i Norran. När Felix först polisanmälde brotten i Skellefteå blev han enligt egen utsago mött med skratt och misstro. Polisutredningen blev fort nedlagd. Först efter en tredje polisanmälan påbörjades ett polisiärt arbete som mynnade ut i ett åtal, och sen en fällande dom mot stalkern. Den stora frågan är om bemötandet Felix fick, och framförallt om sättet som hans ärende hanterats av polisen är regel eller undantag. Ett fall kan aldrig ge hela bilden av en myndighet med 37 000 anställda. Men Felix historia följer ett välkänt mönster, enligt Riksrevisionen.
I en aktuell rapport riktar revisionen skarp kritik mot polisen. Kritiken bygger på hur myndigheten alltför snabbt lägger ner utredningar kopplade till vardagsbrotten. Med vändande post, eller med bristande polisiära åtgärder. Många ärenden blir liggande så länge att vissa av brotten preskriberas. Vilket stämmer med Felix historia. En betydande andel av de upprepade brotten mot honom preskriberades. Så varför brottas polisen med dessa problem? En anledning är den växande andelen civilanställda. Det har skapat en negativ ökning av byråkrati inom polisen. En annan förklaring är att polisen ständigt får omfördela sina resurser till arbetet mot grov brottslighet. Vilket gör det lokala polisarbetets utredningar lidande. Det menar Brottsförebyggande rådet, som analyserat polisens rådande tillväxt.
I dokumentären säger en av utredarna i Skellefteå att brott motsvarande de Felix utsattes för tenderar att bli nedprioriterade. Som svar på frågan om en förundersökning borde ha inletts vid första anmälan uppgav lokalpolischefen till Norran att han saknar insyn det enskilda fallet. Och han uttrycker att det är beklagligt att Felix inte upplevde ett professionellt bemötande från polisen. På frågan om Felix ärende kommer följas upp internt avböjde chefen att kommentera. I en senare intervju säger han dock att han ser allvarligt på Felix beskrivning av det polisiära bemötandet. Men överlag känner han inte igen sin egna personal i Felix berättelse om skratt och misstro. Möjligtvis grundar sig Felix negativa upplevelse på ett missförstånd, antyder han.
Lars Westermark, chef för Skellefteå lokalpolisområde.
Polisens initiala bemötande och ovilja att utreda de brott Felix utsattes för, förtjänar inte att stanna vid beskrivningar som olyckligt och allvarligt. Eller möjligt missförstånd. Kanske behövs en “lex Felix”. Just för att fler brottsoffer ska känna sig trygga med att polisen inte avskriver brott lättvindigt. Särskilt i de fall när oddsen för att kunna ringa in förövaren är goda från början. I Felix fall fanns bevisningen i sparade sms, och mobildata. Samtidigt som förövaren hela tiden fanns i hans närhet. Det lämnar mig med slutsatsen att ärendet aldrig var svårutrett. Felix anmälan bedömdes helt enkelt som ointressant att lägga ner mer resurser på. Åtminstone innan Felix tredje anmälan fick ärendet att ta en ny riktning, och passera alla led i rättskedjan. Men rättsstaten tar stor skada när polisens utredningar präglas av stora kvalitetsbrister. Eller oprofessionella tjänstemän.
Petra Lundh tillträder den 1 december som ny rikspolischef. Förhoppningsvis kan hon rannsaka Polismyndighetens uppenbara brister, som Felix berättelse är en spegelbild av. Annars riskerar vardagsbrotten att lämna ett ökande antal brottsoffer utan upprättelse.
Adam Bäckström är fristående ledarskribent