De politiska ungdomsförbunden är inte välkomna att när som helst ha bokbord eller andra kampanjer på de kommunala gymnasieskolorna i Skellefteå. Om detta rapporterar Norran på nyhetsplats. Moderata ungdomsförbundet (MUF) har också skrivit om denna fråga på Norrans debattsida.
Även i framtiden kommer politiska partier vara välkomna att besöka gymnasieskolorna, men Birgitta Lindström, som är biträdande avdelningschef för gymnasiet i Skellefteå, vill att detta ska ske vid särskilda tillfällen då skolan bjuder in.
När Norran sökte kontakt med lokala företrädare för politiska ungdomsförbund, för att kommentera saken, var det dock svårt att få gensvar. Endast två förbund hade någon lokal representant som gick att få tag på. Utöver MUF, som redan agerat i frågan, var det bara Ung Vänster som hade någon som kunde ta ställning till bokbordsbegränsningarna.
Det är fullt begripligt att skolor vill bestämma över vilka aktiviteter som pågår i lokalerna. Det kan också vara klokt av en skola att arrangera särskilda tillfällen då politiska partier eller ungdomsförbund bjuds in. Samtidigt finns det ett grundläggande problem med gymnasiets idé i denna fråga. Rimligen borde det vara skolornas egna elever som tillhör de politiska ungdomsförbunden. Eller åtminstone borde det vara ett önskat läge.
Organiserad politik har svag uppslutning från ungdomar idag. De få representanterna för politiska ungdomsförbund som kunde svara på Norrans rundringning är ett exempel på detta. Det är sorgligt. Skolan kan dock vara en miljö där idéutbyte och samhällsengagemang kan spira. Detta kan dels ske organiserat av lärare inom undervisningen. Men det kan också ske på elevers initiativ både inom skolarbetets formella ram och i ett vidare skolsammanhang. Elevråd och andra skolföreningar har genom åren varit forum där elever övat att uttrycka åsikter, ta ansvar, debattera och fatta beslut. Allt sådant är viktigt, men inte alls särskilt utbrett idag.
Det är egentligen motsägelsefullt att skolor sätter upp begränsningar för politiskt kampanjande på samma gång som engagemanget är svagt och samhället som helhet skulle behöva fler politiskt engagerade ungdomar, inte färre. Samtidigt finns det nog en enkel förklaring till att det blivit så. Risken är ju att de politiska representanter som besöker en skola, och debatterar med eleverna i korridoren, är främlingar från annan ort, och inte sällan mycket äldre än de som går skolan. Då kan det uppstå en situation som känns ojämlik och lite otrygg för eleverna.
Det låter som att gymnasieskolorna i Skellefteå ska ta fram rutiner för politiska organisationers besök på skolorna. Det är bra. Då hoppas jag att de rutinerna ger stort utrymme för skolornas egna elever att ta initiativ till diskussion, debatt och kampanj. Och jag tycker inte att någon skola ska vara snål mot grannskolans elever att komma på besök i samma ärenden.
Men framför allt hoppas jag att rektorerna och skolchefen inte ska få chansen att utforma den nya rutinen på egen hand. Jag hoppas att elever med sympatier till höger och vänster lägger sig i.
Till alla elever vill jag säga: Detta är er fråga! Det är era skolor, och det är ert samhälles framtid. Fråga din lärare idag hur reglerna är för politiska kampanjer på din skola. Fråga vem som bestämt dem och kräv ändringar om de begränsar elevers möjligheter att debattera samhällsfrågor på din skola.