I konflikten mellan Vårdförbundet och arbetsgivarna är arbetstiden den svåraste konfliktfrågan. Enligt Vårdförbundet är pressade scheman och bristande arbetsmiljö en viktig orsak till att många av Vårdförbundets medlemmar lämnar regionen för andra arbetsgivare eller andra yrken. Det verkar alltså finnas goda skäl att lyssna till Vårdförbundet eftersom det såklart måste vara prioriterat att behålla den personal som finns.
Regionen Västerbotten har å sin sida presenterat att de vill behålla befintlig personal genom att förbättra arbetsmiljön. Men det är just i den frågan som man inte vill gå Vårdförbundet till mötes. Facket kräver arbetstidsförkortningar men arbetsgivaren säger nej till det.
Det finns många siffror som är negativa för Region Västerbotten. Köerna till vården är bland de längsta i Sverige. 2023 producerades mindre vård i länet än året innan. Detta berodde delvis på färre vaccinationer, men inte bara. Samtidigt gjorde regionen ett rekordunderskott 668 miljoner kronor. I revisionens kommentarer till årsredovisningen kritiserar de regionens rutiner för att undvika slarv och pekar på att styrningen för att uppnå mål är alldeles för dålig. Det är i detta svaga läge som regionen ska hantera Vårdförbundets krav. Men det är också mot bakgrund av denna dåliga situation som allmänheten i Västerbotten ska stå ut med olägenheterna av strejken.
Konsekvenserna av Vårdförbundets strejkvarsel under tisdagen (21 maj) kan se ut att vara milda för Skellefteås del. Ett tjugotal medlemmar på röntgen tas ut i strejk. Men röntgenavdelningen är en betydelsefull resurs för många vårdprocesser. Man ska alltså inte låta sig luras av att det är en avgränsad personalgrupp som varslas.
Strejken kommer ge följdverkningar som påverkar många. Vårdförbundet är öppna för att sätta in skyddsarbete vid akuta situationer för patienter, men planerade behandlingar och mindre akuta undersökningar kommer inte bli av. Det kan absolut komma skapa oro och jobbig väntan för många personer.
German Bender på Dagens Arena har skrivit om varför svenska fackförbund oftast inte strejkar. Han lyfter flera skäl som handlar om att den svenska arbetsmarknadsmodellen ger andra verktyg utöver strejkvapnet. Men han skriver också om vissa risker. Två risker som är relevanta i denna konflikt handlar om risken att förlora allmänhetens stöd och risken att en strejk leder till interna svekdebatter bland fackförbundets medlemmar.
Risken för interna svekdebatter handlar om att när ett förbund går ut i skarp konflikt ökar förväntningen bland medlemmarna att förbundets förhandlare ska stå benhårt fast vid sina utgångskrav. Det skapar en situation där det kan vara svårt att anta kompromisser, eftersom en kompromiss kan tolkas som att facket gett vika.
Det återstår att se om Vårdförbundet kan genomföra denna utökade strejk och samtidigt behålla allmänhetens stöd. Det är en nyckelfråga för de som strejkar eftersom även arbetsgivarsidan representerar allmänheten. Om sjuksköterskorna inte får opinionens stöd är risken mycket stor att de går förlorande ur strejken.
Förmodligen kan ingen sida vinna övervinna den andra i denna konflikt. De strejkande sjuksköterskorna får vara inställda på att lösningen inte kommer innebära att de får alla sina krav tillgodosedda. Det kan också bli så att Vårdförbundet måste anpassa sina åtgärder utifrån vad allmänheten tolererar. Det bästa vore dock om arbetsgivarsidan visade sig villig att kompromissa och snabbt lägga fram ett förhandlingsbud där de närmar sig Vårdförbundets krav. Ingen vinner på en strejk som drabbar människor som faktiskt behöver sjukvård.