Ett varningens finger för att höja Sara till skyarna

Vinnaren skriver historien, det Àr ett fenomen vi kÀnner igen frÄn skildringar av vÀrldskrigen. Men fenomenet fÄr mig att tÀnka pÄ Lorents Burman, nÀr han mÄlar upp sin beskrivning av Sara kulturhus, och dess betydelse för kommunens tillvÀxt i sin gÀstkrönika den 29/7.

”SkellefteĂ„ har en stark tillvĂ€xt, och stora investeringar görs löpande i SkellefteĂ„ efter det att kulturhuset stod fĂ€rdigt. Men det Ă€r lĂ€tt att i efterhand peka ut sin egna ide som första lĂ€nken i denna kedja av tillvĂ€xt.”

”SkellefteĂ„ har en stark tillvĂ€xt, och stora investeringar görs löpande i SkellefteĂ„ efter det att kulturhuset stod fĂ€rdigt. Men det Ă€r lĂ€tt att i efterhand peka ut sin egna ide som första lĂ€nken i denna kedja av tillvĂ€xt.”

Foto: Yvonne Rönngren

Ledakrönika2023-08-18 07:30
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Inledningsvis beskriver Lorents Burman hur kommunen ”investerat igĂ„ng” marknaden. Det Ă€r delvis sant, men samtidigt en sanning med modifikation. Den som vill förstĂ„ hela bilden bakom den vĂ€ndning som SkellefteĂ„ gjort behöver fler pusselbitar Ă€n de krönikan innehĂ„ller.

I texten framstĂ„r kulturhuset som ett planekonomiskt verktyg; uppfört i syfte att stimulera efterfrĂ„gan. Planen tillkom för att â€Ă¶ppna upp för andra investerare”, ”och sĂ„ blev fallet” menar Lorents Burman. Han har inte fel i sak. SkellefteĂ„ har en stark tillvĂ€xt, och stora investeringar görs löpande i SkellefteĂ„ efter det att kulturhuset stod fĂ€rdigt. Men det Ă€r lĂ€tt att i efterhand peka ut sin egna ide som första lĂ€nken i denna kedja av tillvĂ€xt. Hade inte kulturhuset funnits, hade inte tillvĂ€xten varit densamma Ă€r det lĂ€saren ska ta med sig.

I tiden lÄg kulturhuset (pÄ ritbordet) tvÄ Är före Northvolt, som 2017 bestÀmde sig för att göra investeringar i kommunen, som fÄr kulturhuset att blekna vid en jÀmförelse. Men forskningen kan inte med precisa mÄtt sÀga hur tillvÀxten utvecklats om bara kulturhuset byggts, men inte Northvolt. Eller vice versa. DÀrför bör man i Àrlighetens namn höja ett varningens finger för den som vill höja kulturhuset till skyarna, Àven ur ett tillvÀxtekonomiskt perspektiv.

Vi kan jĂ€mföra Northvolt och kulturhusets ekonomi i mĂ€tbara siffror. Merparten av de (i dagens eurokurs) 46 miljarder kronor som Northvolt investerar mellan 2017–2023 hamnar i SkellefteĂ„. DĂ€r 2 000 nya jobb skapats, med mĂ„l om 4 000 totalt. Siffrorna kan jĂ€mföras med SkellefteĂ„ Kulturhus AB, som vid sitt senaste bokslut hade 31 anstĂ€llda personer. Och pĂ„ tvĂ„ Ă„r har bolaget omsatt cirka 133 miljoner kronor totalt.

Trots dessa vĂ€sensskilda siffror menar Lorents Burman att Sara kulturhus ”redan Ă„terbetalat sig mĂ„nga gĂ„nger om”, eftersom investeringar för ”200 miljarder i kommunen” pĂ„gĂ„r. Inte ett ord ges om vem som investerar, varför, eller i vilken grad investeringarna har ett direkt samband med kulturhusets tillkomst. Den som pĂ„stĂ„r att investeringen â€Ă„terbetalat sig mĂ„nga gĂ„nger om” Ă€ger en bevisbörda. Bara för att tvĂ„ investeringar sker parallellt, Ă€r det inte ett bevis pĂ„ att de har ett kausalt samband. Eftersom Kulturhusbolaget AB gick med 26 miljoner i förlust 2022 ökar det incitamenten för att koppla andra investeringar till kulturhusets som tecknet i skyn som behövdes för att fĂ„ upp kapitalisternas intresse. 

Men frÄgan om investeringens betydelse Àr svÄr att besvara. Delvis eftersom avtalet med SBB Àr sekretessbelagt. Det vi vet Àr att kommunen bundit upp sig pÄ ett avtal för att hyra huset till en kostnad pÄ 2,2 miljarder fördelat pÄ 44,5 miljoner om Äret. Under en femtioÄrsperiod. Menar Lorents Burman att kulturhuset tillkomst medfört ytterligare investeringar överstigande den totala hyreskostnaden, som inte sett dagens ljus utan att det prisade huset funnits?

Huset ekonomiska prislapp bör Ă€ven förhĂ„lla sig till alternativkostnaden. Vad hade hĂ€nt om samma stora investering gjorts i kulturen, utan att huset byggts? Eller vad som hĂ€nt om de 44 miljoner som Ă„rligen gĂ„r till hyra fördelats annorlunda; för att fĂ„ fler bostĂ€der, bĂ€ttre vĂ€gar, eller mer personal i vĂ„rden. Det Ă€r en svĂ„rbesvarad frĂ„ga – men vĂ€l sĂ„ viktig av att resonera över i sammanhanget.

Men underskottet och hyreskostnaden fĂ„r givetvis stĂ€llas mot positiva ”externa vĂ€rden” som uppstĂ„r – och ingĂ„r i kalkylen. Dessa Ă€r av naturen ekonomiskt svĂ„rvĂ€rderade. Fler evenemang, förestĂ€llningar, och utstĂ€llningar i olika former kan berika oss i en större mening, stĂ€rka sociala band och bĂ€ttra folkbildningen. Och göra folkhĂ€lsan gott. Men det Ă€r inte skĂ€liga anledningar till att förstora eller förminska kulturhuset betydelse för SkellefteĂ„s tillvĂ€xt och befolkningsökning.

Huvudregeln Àr att kommunala investeringar behöver sÀttas i perspektiv, för att jÀmföras och stÀllas mot en alternativkostnad. Ett stÄtligt kulturhus Àr inget undantag, sÀrskilt nÀr vinnaren vill skriva dess historia.

Adam BÀckström Àr fristÄende ledarskribent