Sammet eller strå, alla material finns att få.
Sedan nyöppningen av Burträsk Hattmuseum har det hänt en hel del. Museet har börjat att få stora donationer och har just introducerat ett nytt inträdessystem, man betalar helt enkelt efter besöket vad man tycker att upplevelsen var värd. Men minst en tia kostar det även om man, mot all förmodan, tyckte det var en vedervärdig upplevelse.
– Det har gått väldigt bra hittills. Vi har fått fler besökare. Vissa som inte har så mycket pengar betalar tio kronor i kontanter, säger Pia Löfgren Klockljung.
Museet är öppet på fredagar och lördagar, men vill man besöka en annan dag går det bra att ringa så blir man välkomnad.
För inträdet får man en guidad visning med intressanta inspel från Mats Klockljung. Det är i högsta grad ett interaktivt museum där man uppmanas att prova hattar och ta bilder.
In i museet stegar Per-Johan Wännström med ett antal kepsar. Han är aktiv i Norrlands motorhistoriker och samlar på föremål som har med bensinmackar att göra. Samlargenren kallas ”bensinia” och Per-Johans kepsar och nålar kommer från IC som sedermera blev OKQ8. Kvalitén på kepsarna är bättre desto äldre exemplaren är.
– Vi står faktiskt i en gammal bensinmack. För den här byggnaden var tidigare en Esso-mack, upplyser Per-Johan om.
Per-Johan Wännström visar upp en båthatt som är en del av hans samling av bensinmacksföremål.
Hattarna som ställs ut talar starkt för kvalitén i hantverket. Många av dem är över hundra år gamla, men håller än.
Merparten av de hattar som ställs ut i den nya utställningen ägdes av Ingrid Karlsson, född Forsberg 1926 i byn Västermark mellan Burträsk och Umeå. Hon avled i Örnsköldsvik tidigare i år och hennes son har donerat samlingen till museet.
– Hennes hattar har kommit tillbaka hem, säger Pia Löfgren Klockljung.
Det som måste sägas vara museets ”pièce de résistance” är blomsterhatten. Man kan inte undvika att bli glad av att se denna överdådiga skapelse tillverkad av modisten Ida Burlin i Skellefteå. Hatten beställdes av Margerethe Landmark i Bureå som på 30-40-talet ofta gick på fest. Den har också prytt Anne Lundbergs huvud som fick prova den under en inspelning av Antikrundan.
Den grandiosa blomsterhatten.
Det är dock inte enbart damhattar som visas, utställningen innehåller bland annat en svart hög bröllops-hatt från början av 1900-talet som har en specialtillverkad hatt-låda samt en liten borste för att hålla den glänsande.
Paret som egentligen bara trillade in i hatt-världen då de köpte ett hus i Glommersträsk och fick en stor hatt-samling på köpet, har blivit alltmer intresserade av hantverket. Tillsammans med sin dotter Maja gick de en hatt-kurs och fick lära sig alla delar i hur en hatt byggs upp.
– Det var en kurs i Stockholm som länge var helt uppbokad. Vi fick också lära oss att modister gör damhattar och hattmakare herrhattar, säger Pia.
Det finns en modistutbildning i Göteborg men då hatt-bärande inte längre är så vanligt är det främsta arbetsområdet att jobba på teater eller opera.
Hatten till vänster består av fasanfjädrar och halsfjädrar från en gräsandshane.
Kommer hatten någonsin komma tillbaka?
– Det har ju kommit mer hatt- och keps-bärande bland killar och kvinnor har koaffer till fest och bröllop. Och kungligheter bär ju hatt, vi behöver fler prinsessor, säger Mats Klockljung med ett leende.