Vem vill se in i grannens vägg?

Hus lever längre än vi människor. De står kvar i flera generationer kanske flera hundra år. Viktigt är då att allt görs bra och rätt från början.

I en etta på Västra Erikslid får man denna utsikt från sitt enda fönster.

I en etta på Västra Erikslid får man denna utsikt från sitt enda fönster.

Foto: Yvonne Rönngren

Skellefteå2022-02-25 17:50
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är tankar som jag själv har haft när jag följt bostadsbyggandet i Skellefteå, och de har även förts fram av företrädare för Region Västerbotten. 

Stina Berglund och Rickard Carstedts synsätt handlar mycket om miljö och klimat. Mina brukar handla om utseende och trevlighet. Allmänheten brukar i insändare eller artikelkommentarer anföra trängseln mellan husen. Blivande grannar som tycker till om detaljplaner brukar klaga på husens volym eftersom de kommer att skymma sol och sikt. 

Fram till nu har tyckandet mest handlat om hus som ska göras, nu när Skellefteå ska växa med minst 5 000 nya bostäder. Men nu är vi där! Det omfattande byggande som behövs som följd av batterifabriken är igång. 

Volymerna som ska finnas i kvarteret Frigg är redan på plats, och successivt syns också hur det stora området på Västra Erikslid ska se ut. Snart kan vi se svart på vitt om farhågorna var överdrivna eller om de besannas. 

I en serie lyfter vi frågor om arkitekturen med de olika aktörerna. Kommunens ansvar som markägare och som planerare. Bolagen som utvecklar nya bostäder, de som sedan bygger och de som till sist ska äga dem. Vad säger de om sina ambitioner och sitt ansvar?

De som ska bo i husen har ju däremot ingen talan. De får allt vackert ta det som erbjuds den dag de har chans på ett kontrakt. Men den dag utbudet kommit i kapp efterfrågan kommer sanningens tid även för hyresrätterna. Den som anses minst attraktiv blir övergiven. 

Frågeställningarna handlar om de permanenta hyreshus som ska byggas och stå kvar i flera generationer. 100 år hörde jag ett bolag säga, som en slags tumregel. Texterna handlar främst om hyresrätter, eftersom det är den typ av bostäder som det byggs mest av nu, och som ofta kan hamna i de minst attraktiva lägena.  

Marknaden för bostadsrätter är självreglerande på ett annat vis. Blir erbjudandena om nyproduktion inte nog bra så hittar de inte köpare. 

Ännu en typ av områden som uppstått som följd av Northvolts etablering är de tillfälliga bostäderna. Baracker av olika nivå, som brukar vara kritiserade av flera olika skäl. Men de har tillfälliga bygglov, ska användas en begränsad tid och sedan försvinna, så de lämnas därhän denna gång. 

Här riktar vi intresset mot det blivande och allt större Skellefteå. På staden som ska få en ny siluett.

Har du åsikter? Debattera gärna under artiklarna. Eller skriv en insändare!

Här är artiklarna: 

1) Kritik från projektledaren på Region Västerbotten • ”De bygger som på 80-talet, det är så låg teknikhöjd”

2) Skellefteå kommuns exploateringschef svarar på kritiken om bostadsbyggandet: ”Vi ställer allt högre krav”

3) De gör detaljplanerna på Skellefteå kommun: ”Vi ställer krav som måste följas, det får inte finnas kryphål”

4) Komplexet som byggs på Västra Erikslid: Så säger projektutvecklaren på Magnolia Bostad ”Vi är stolta över gestaltningen”

5) Samhällsbyggnadsbolaget ska bli stans bostadsjätte: Så ska de bygga lägenheter runt om i Skellefteå

6) Lindbäcks från Piteå gör fyra stora byggen i Skellefteå • Titta in i lägenheterna på Västra Erikslid

7) Bomässan i Skelleftehamn: Thomas Sandell om den tänkta arkitekturen ”Kan locka 250 000 besökare”.