Att svävande och diffust påstå att omfattande forskning ej visar något samband mellan uppkomna symtom och närkontakt med elfält och elektomagnetiska fält är att starkt förringa problemen.
Omfattande forskning visar även på motsatta effekter, alltså klara samband. Ett otal rapporter finns att ta del av, för den som vill ha en mer objektiv helhetsbild.
Med jämna mellanrum iscensätts mediadrev med förringande och förlöjligande som klart mål. Och detta över hela landet. Varför, och i vems intresse?
Ingen diagnos finns, skriver Norran. Självklart motarbetas en diagnoskod. Fanns denna, skulle vi få klarhet i hur många som är drabbade, med viss negativ följdverkan för mobilindustrin.
De elöverkänsliga syns inte i någon statistik. Många söker inte hjälp, (pga den allmänna attityden) eller går ut från vårdinrättningarna med andra diagnoser, trots egen visshet om vad som orsakar problemen.
Stora kostnader följer, med sjukskrivning och onödig belastning av sjukvård. Jämförbart, är elsaneringsbidraget en liten summa. Ett antal år till i arbetslivet genererar pengar.
Moderaterna anser frågan vara värd en utredning med uttalad avsikt att begränsa även denna möjlighet till förbättringar av hälsan för de elöverkänsliga. Bidragsansökan, som för övrigt är en motbjudande process i sig, är inget som söks i onödan.
Mindre grad av rodnader, stickningar, brännande känsla i huden står de flesta ut med. Men när balansen blir katastrofal, du faller utan anledning, blodtryck och puls varierar, hjärtat inte orkar, njurarna går på halvfart, du samlar vätska och nervskadorna kommer.
Då vill man gärna ha hjälp och om möjligt elsaneringsbidrag. Svårt drabbade måste åtgärda sin boendemiljö och dessutom många gånger rena ”sitt elnät” från utifrån kommande störningar. Stora kostnader för den enskilde. Bidraget utbetalas med 75 procent av varje faktura tills man når taket 50 000 kronor. Egna pengar måste alltid till.
Elöverkänslighet är ett godkänt funktionshinder. Trots detta, måste man dagligen slåss för sin existens och lite livsutrymme. Många orkar inte.
Heder åt kommunalrådet Lorents Burman för att du i Norrans artikel försvarade bidraget.
Katrin Westling
Bygdeträsk
Elöverkänsligas föreningi Skellefteå
