Obesvarade frågor om kärnkraft

Skribenten ställer sig frågande till många saker när det gäller kärnkraft.

Skribenten ställer sig frågande till många saker när det gäller kärnkraft.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Insändare2023-01-23 18:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag noterar att lokaltidningen Norran den 13/1, samt en borgerlig gruppledare har fallit in i kören som lovsjunger byggande av ny kärnkraft, nu även i Skellefteå och gärna i Luleå också, som en allsaliggörande åtgärd för att lösa den elbristen i norra Sverige.

De räknar gladeligen upp alla fördelar det skulle medföra men negligerar helt, enligt min mening, de konsekvenser en sådan etablering skulle få.  Bygger man kärnkraft så måste man också ta fram bränslet, uranbrytning, ta hand om avfallet, slutförvaring i avsevärt lång framtid och vid kraftverkets slutpunkt, nedmontering av detsamma inklusive sanering.

Frågor som jag tycker man undviker är: Vem vill bygga? Är det lönsamt idag? Tidsfaktorn, det skulle ta minst 15–20 år innan ett producerande kraftverk är klart. Vem vill bo granne med ett kärnkraftverk, vilka risker finns det rent tekniskt då konsekvenserna av ett haveri kan bli oöverskådliga? Risker vid krig då despoter och terrorgrupper tydligen inte drar sig för att attackera sådana mål. Vad säger folk i inlandet om nya urangruvor, avfall och slutförvaring.

Dessutom är väl kärnkraften enligt de flesta experter en energiform som ska ersättas när solenergi och andra innovationer kommer i framtiden. Det mest naturliga om man nu ska bygga nya kraftverk är väl att placera dem på tidigare etablerade platser, där också elbristen är störst, så kan vi behålla kvar mer av den el vi producerar här i norr, via älvar och nya land- och havsplacerade vindkraftsparker.