Marknadshyror löser inte bostadsbristen

Skribenten tror inte att marknadshyror skulle lösa bostadskrisen i Skellefteområdet.

Skribenten tror inte att marknadshyror skulle lösa bostadskrisen i Skellefteområdet.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Insändare2023-10-31 08:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Andreas Westerberg beklagar sig i Norran den 20/10 över att bostadsfrågan i Skellefteå är så svårlöst, delvis på grund av kommunal byråkrati. Men det hela utmynnar ändå i någon sorts slutsats om att marknadshyror är lösningen. Bland annat genom att förtäta innerstaden ytterligare och upplåta till dem som har råd att hyra i ett bygge eventuellt vid lasarettsområdet. 

Det kan vara viktigt för Skellefteå att få bostäder till arbetskraft i den utveckling vi ser idag. Men samtidigt är det en sorts småstadskänsla som går förlorad och blir det alltför "hett" blir också hyrorna därefter.

Hyresgästföreningen har nyligen rapporterat om att värdarnas krav för 2024 är 12 procents hyreshöjning. Hyresgästföreningen menar att det är ett helt orimligt krav då senaste hyreshöjningen blev 4 procent – och på någon plats upp till 5 procents höjning. Ett rekord för perioden från millennieskiftet. För 2023 krävde Fastighetsägarna ungefär 9 procent.

Hur ska vi då lösa bostadsbrist och oskäligt höga hyror? Ja, jag tänkte mig statligt ansvar som är beslutat av en regering som tar sitt ansvar. Vi hade miljonprogrammet på 60-talet och trots att det renderade i ett antal tämligen gråa och halvtråkiga bostadsområden så var inte tanken någon dumhet. Till stor del samhälleligt finansierade bostäder som arbetande och pensionerade människor hade råd med.

Med detta vill jag också ha sagt att kommuner måste sluta med att sälja ut fastigheter. Det är att frånsäga sig materiella tillgångar som skattebetalare och hyresgäster drar nytta av. Är det kris så måste staten rycka in och skapa ännu ett sorts miljonprogram även om det kanske innehåller något mindre antal lägenheter än just en miljon.