Läser med intresse insändaren i Norran den 9 mars hur den befintliga barnomsorgen i Skråmträsk inte längre räcker till. Vid ingången till 90-talet var situationen en liknande för oss dåtida barnfamiljer i Varuträsk med omnejd. Skillnaden var att vi endast hade två enskilda dagmammor att tillgå, samtidigt som inflyttningen av unga familjer fortsatte.
Uppvaktningar hos kommunens ansvariga att inrätta en kommunal förskola i byn gav inget gehör. De ansåg att behovet kunde täckas inne i centralorten. Då väcktes tanken att starta i egen regi. Det fanns redan några kooperativ i kommunen vi kunde ta råd av.
Vi fick lov av byns bönhusförening att disponera deras byggnad med omgivningar. Alla nödvändiga anpassningar av lokalerna samt tillstånd av myndigheter skaffades. Vi blev själva arbetsgivare, med ansvar för bland annat personrekrytering och budget. En förutsättning var även att alla familjer ställde upp med egen ideell medverkan. Det var en både arbetsam men lärorik tid. Men sammanhållningen och det gemensamma ansvaret fungerade.
Mot slutet av 90-talet förklarade sig kommunen överraskande nog att ta över driften. Ytterligare ett antal år senare var ett par helt utomstående personer villiga att driva förskolan i privat regi, vilket är fallet än i dag.
Själv engagerade jag mig under 90-talet även i partipolitiken, som ledamot i barn- och grundskolenämnden. Ett beslut från kommunledningen att lägga ner fem byaskolor väckte starka reaktioner framför allt från Vebomark och Bodbysund. Vid en uppvaktning av både föräldrar och barn, föreslog jag utifrån våra erfarenheter i Varuträsk att beakta möjligheten att behålla skolorna i egen regi.
Även där pratade föräldrarna ihop sig, och tog språnget ut i det oprövade. Än idag, cirka 25 år senare, lever dessa båda skolor vad jag förstår vidare i kooperativ tappning.
Det finns alltså alternativ till den kommunalt anvisade barnomsorgen och skolorna. Det kräver ett annat engagemang och egna arbetsinsatser. Men de positiva minnena lever kvar för alltid. Vi klarade av det vi föresatte oss, och barnen fick en så bra start i livet som vi kunde önska oss.