Skellefteå Kommun spenderade 70 miljoner kronor på två projekt, Relocate och React EU relocate, vars syfte är "identifiera" hindren för att förstå varför folk är så motvilliga att ta sitt "pickochpack", säga upp hyreskontrakt, lämna sitt trygga sociala nätverk, slita ungarna från sina skolor och flytta till Skellefteå. Projektet har sysselsatt 27 heltidsanställda under nästan tre år, och det ska snart bära frukt i form av en rapport. Bra jobbat.
Generös som jag är, vill jag härmed identifiera ett av de hindren; helt gratis. Det stavas "BOSTAD". Under den senaste årens gigantiska byggboom satsade man på två typer av bostadsbyggen:
1 Stora, vräkiga lyxbostäder med skyhöga hyror som ingen familj med vanliga inkomster kan drömma om.
2 Små modulrum (arbetarbaracker, studentlägenheter) med överkomliga hyror som ingen barnfamilj ryms i.
Vem lämnar sitt befintliga "tak över huvud" för en vikariat i hemtjänsten i en ny, helt främmande stad, utan att ens få hjälp med att hitta ett vettigt boende? Kommunen som arbetsgivare säger sig att vara "icke behjälplig", Arbetsförmedlingen tvår sina händer. I Skebo är det åratals köer med ett omöjligt poängsystem.
För övrigt, om man vill veta mer om varför arbetskraften är så trögrörlig, kan man intervjua några av de människor som bodde i vårt län på 70- och 80-talet och engagerade sig i projektet "Vi flytt int!". De flesta av dem är fortfarande vid liv och kan dela med sig sina tankar om vad det innebär att vara tvungen att flytta med familj och bohag för en knappt livsdugligt lön, bara för att "marknaden" önskar det.