Det började redan innan flytten, under min andra arbetsintervju med Norrans chefredaktör. Jag hade nämligen läst kommunens Wikipedia-sida. Hur kan det bo över 70 000 människor här? I 32 år har jag levt med den absoluta övertygelsen att Piteå är större än Skellefteå. Jag kände mig tvungen att be om ursäkt.
Sedan dess har jag vänt mig till mina kollegor med mer eller mindre dumma frågor. Det började starkt. Min far, som växte upp norr om Piteå under 50- och 60-talen har under mitt liv regelbundet berättat för mig och mina syskon exotiska fakta om Norrland. Något som gjort att vi alla har en något rosaskimrande, romantisk bild av mer än halva Sverige. Som den naiva dotter jag är har jag inte för vana att ifrågasätta fakta som pappa kommer med. Således chockade jag min chef när jag frågade om det finns älgar i Västerbotten. Vilket sedan visade sig bli lite mer förståeligt när jag hade blandat ihop älgarna med rådjur.
Nästa fakta jag fått till mig: Det finns inga granar i Norrland (eller Norrbotten, jag kan inte ta gift på hans påstående, så här i efterhand). Detta motbevisades när jag skrev denna artikel, där döda granar spelade en central roll.
När jag historiskt sett hört talas om Skellefteå har det varit en passus. Stället man måste passera efter att man gjorde den sista bensträckarpausen i Umeå, den tråkigaste delen av den väldigt långa bilresan från Uddevalla.
För det är en lång flytt jag gjort. Och av dem jag kände innan flytten så bor den närmaste i Uppsala. Men Skellefteå har ändå någonting som lockar, som exempelvis, Härnösand inte har. På avstånd, men även på plats så finns en framtidstro som inte alla städer i dess storlek har som gjorde att en flytt kändes rimlig, även om varje person jag berättat för om flytten frågat: Varför Skellefteå?
Det enkla svaret är för Norrans skull. Men också för Norrlandsromantiken. Och den är jag inte ensam om, för något av det första min storebror frågade mig sedan jag börjat jobba här var: ”Ni vill inte göra reklam på västkusten? Jag skulle gärna ha en mössa med Norrans logga på”. Att kunna hävda Norrlandskoppling är viktigt för oss andra-generationens-norrlänningar som växer upp söder om Gävle.
Men den största chocken är fortfarande 76 542 personer 2023. Nästan dubbelt så många som i Piteå. Helt obegripligt! Så igen: Förlåt. Piteborna som inte korrigerat min dåliga koll har låtit mig leva i ovisshet hela livet.