Replik på Micaela Löwenhööks (M), Lenita Hellmans (M) och Ramona Dolans (M) debattartikel ” F är inte ett betyg, det är underkänt” publicerad i Norran och på norran.se torsdagen den 21 april 2016.
Moderaterna i Skellefteå har startat valrörelsen. Vi fick exempel på detta vid senaste kommunfullmäktigesammanträdet, och nu i en debattartikel som gjorde att när jag läste den tänkte ”nu blommar asfalten”. Varför kan man fråga sig?
Om vi börjar med de förutsättningar skolan har, i mitt fall framför allt gymnasieskolan:
- GY 11 innebar en förändring där ungdomarna sorteras i grupperna innanför gymnasiet och utanför gymnasiet.
- GY 11 togs som intäkt för att en enig borgerlig allians sänkte statsbidragen för gymnasieskolan med över 1,5 miljarder kronor under fem år, bland annat med motiveringen ”dynamiska effekter genom ökad genomströmning”.
Många kommuner minskade resurserna till gymnasieskolan, vilket Socialdemokraterna i Skellefteå inte gjorde. Det har allianspartierna aldrig velat tala om i kommunfullmäktige.
På det lokala planet vet vi att redan från årskurs tre–fyra i grundskolan ökar stressen bland barn utifrån en upplevd betygspress. I årskurs 8 är den uppenbar och i gymnasiet vet vi att en del i den psykiska ohälsan beror på betygstressen. Vi vet inte om förstelärarreformen har fått någon effekt på de kunskapsresultat Moderaterna talar om.
Ekonomiskt kan jag inte tycka att för- och grundskolan varit nedprioriterad. Ökade anslag och underskott som blivit avskrivna är exempel på detta. Däremot har resursförstärkningarna i gymnasiet varit begränsade.
Det mest anmärkningsvärda är dock att M hävdar att elever, lärare och rektorer tror att F är ett tillräckligt betyg. Var hämtar ni informationen?
Min bild är nämligen att eleverna är extremt medvetna om vad ett F innebär. Skol- och kulturkontoret och gymnasiekontoret arbetar mycket ambitiöst med analyser av vad ”F:en” beror på och vilka åtgärder som måste till.
Moderaternas argument ovan är främsta orsaken till att Socialdemokraterna tackade nej till det handslag Alliansen erbjöd för att nå förbättringar i skolan. Skälet är som synes väldigt enkelt: En populistisk agenda som bygger på förutfattade meningar, samt höjda löner till en yrkesgrupp i skolan, menar vi inte är tillräckligt.
Det vi, trots allt, är överens om är att resultaten i skolan behöver förbättras, liksom elevernas mående. Under de senaste fyra åren har S i gymnasienämnden prioriterat att mer pengar ska gå till elevhälsa och undervisning, trots minskade ungdomskullar. Vi vill fortsätta att uppmuntra till fortsatt utvecklingsarbete kring elevens lärande.
Bertil Almgren(S)
ordförande i gymnasienämnden