LÄt de goda krafterna fÄ utrymme i gymnasieskolorna

Replik. I grunden hÀvdar jag att vi har bra skolor i SkellefteÄ kommun. Ingen elev ska behöva kÀnna sig tveksam inför gymnasievalet kring vilken skola ett visst program Àr placerat pÄ. Den sökandes intresse och de möjligheter ett visst program skapar efter gymnasiet ska vara vÀgledande i det valet.

Not Found2017-03-14 10:08
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Replik pĂ„ Mikael Bengtssons ledare ” LĂ„t lĂ€rarna vara lĂ€rare och eleverna elever” publicerad i Norran och pĂ„ norran.se torsdagen den 2 mars 2017.

I nyhetsmedia och pÄ andra stÀllen rapporteras det om otrygghet och om droger i SkellefteÄ kommuns gymnasieskolor.

I en ledare den 2 mars i Ă„r – ”LĂ„t lĂ€rarna vara lĂ€rare och eleverna elever” – tar Mikael Bengtsson upp frĂ„gan utifrĂ„n en motion frĂ„n Moderaterna inlĂ€mnad till kommunfullmĂ€ktige om passerkort och tallriksautomater i Anderstorpsgymnasiet och Baldergymnasiet.

LĂ„t mig börja med att sĂ€ga att jag instĂ€mmer i Mikael Bengtssons utgĂ„ngspunkt att lĂ€rare ska vara lĂ€rare och att elever ska vara elever. Slutsatsen Ă€r jag dĂ€remot mer tveksam till – av tvĂ„ skĂ€l.

Det första skÀlet, att anvÀnda sin egen skoltid för att förstÄ dagens skola, leder tankarna helt fel.

Vilken datauppkoppling hade Mikael Bengtsson nÀr han gick pÄ gymnasiet?

Vilka sociala medier medverkade Mikael Bengtsson pÄ under sin gymnasietid?

SÄ fort jag stÀller mig sjÀlv den typen av frÄgor Àr jag hopplöst förlorad nÀr jag ska försöka förstÄ dagens skola.

Berodde lÀrarnas auktoritet i Mikael Bengtssons skola pÄ att de visste mest i klassrummet?

Är det sĂ„ i dag?

RÀtten att överklaga betyg, stÀrker eller försvagar det lÀrarnas auktoritet?

Det andra skĂ€let Ă€r att bĂ„de rektor och lĂ€rare har en rad möjligheter att skapa studiero och trygghet i klassrummet – alltifrĂ„n avstĂ€ngning av elever till ”mobildagis”.

Det Àr inte dÀr problemet sitter. Skolor som arbetar aktivt med att stÀrka elevernas skolanknytning lyckas i allmÀnhet bra med studiero och trygghet.

I grunden hÀvdar jag att vi har bra skolor i SkellefteÄ kommun. Ingen elev ska behöva kÀnna sig tveksam inför gymnasievalet kring vilken skola ett visst program Àr placerat pÄ. Den sökandes intresse och de möjligheter ett visst program skapar efter gymnasiet ska vara vÀgledande i det valet.

I vÄr lokala ANDT-undersökning (Alkohol, narkotika, dopning och tobak), som finns pÄ www.skelleftea.se, kan vi se att trivseln Àr hög, att skolket minskar, men att den upplevda otryggheten hos framförallt flickorna ökar nÄgot. Vi kan heller inte se att frÄnvaron bland eleverna ökat till följd av ökad otrygghet.

Genom att undersökningen pÄgÄtt under mÄnga Är ser vi ocksÄ att trivsel med mera varierar mellan Ären.

Skolan har genom sociala mediers utveckling, elevernas nÀstan obegrÀnsade tillgÄng till fritidsaktiviteter med mera blivit en plats som inte enbart handlar om att tillÀgna sig kunskaper. InnebÀr det att lÄsta dörrar och passerkort Àr lösningen?

För mig Àr inte det lösningen pÄ problemet. Av det enkla skÀlet att obehöriga pÄ skolan utgör en liten andel av dem som skapar otryggheten. Ett annat argument Àr att det kÀnns förhastat att införa sÄdana ÄtgÀrder dÀrför att bilden kring vad som Àr orsakerna till otryggheten Àr alltför komplex.

PÄ samma sÀtt som Skolinspektionen för nÄgra Är sedan konstaterade att betygsresultaten inte berodde pÄ vilken huvudman skolan hade, inte heller vilken skola eleverna gick pÄ, utan att skillnaden fanns mellan klassrummen i samma skola. PÄ samma sÀtt Àr det kring frÄgan om otrygghet i skolan.

Det finns vissa elever som upplever högre otrygghet Ă€n andra. DĂ€rför Ă€r inte lösningen generella insatser, annat Ă€n vĂ€rdegrundsarbetet, det behövs i stĂ€llet ett mer riktat arbete dĂ€r den upplevda otryggheten finns.

I min roll som ordförande i bÄde gymnasienÀmnden och Förebyggande rÄdet (FRIS) fÄr jag mycket information. Problemet Àr att informationen varierar mellan de jag pratar med. Men det Àr naturligtvis inte skÀl nog för att inte göra nÄgonting.

DÀrför arbetar FRIS med att ta fram en gemensam bild i sitt nÀtverk och skolledningarna pÄ dessa tvÄ skolor gör likadant. Under tiden mÄste ett arbete ske dÀr eleverna involveras pÄ ett tydligt sÀtt för att skolan ska kunna möta deras oro.

Polisen och skolan har ett samrÄd kring dessa frÄgor för att kunna arbeta för en tryggare miljö.

Vid gymnasienÀmndens sammantrÀde i april rÀknar jag med att politikerna fÄr information som ger oss en bra överblick, och ocksÄ förslag pÄ vilka insatser som behövs för att öka tryggheten och hur arbetet med att minska drogerna kan bedrivas.

Vi ska komma ihÄg att narkotikabrott Àr ett av polisens svÄraste brott att arbeta med eftersom det sÀllan eller aldrig finns en anmÀlare.

VĂ„r vardag har aldrig varit mer komplex Ă€n vad den Ă€r i dag. BrevbĂ€raren har, oförskyllt, blivit ”knarkkurir”. Det handskrivna brevet hann mana till eftertanke innan det postades. I dag sker det mesta genom en knapptryckning.

Skolan har att hantera hela den livssituation som eleverna och deras vÄrdnadshavare befinner sig i.

Det kan tyckas att auktoriteterna suddats ut, och att lĂ€rarrollen blivit luddigare, men pĂ„ samma sĂ€tt som media öppnat upp sig för att öka medborgarnas inflytande över innehĂ„llet i till exempel nyhetsförmedlingen mĂ„ste skolan ocksĂ„ leva och verka i den verklighet ungdomarna befinner sig i – med eller utan auktoritet.

Bertil Almgren(S)

ordförande i gymnasienÀmnden

Svar direkt: Jag vet inte riktigt hur jag ska svara nÀr gymnasienÀmndens ordförande Bertil Almgren (S) i sin replik pÄ min ledare refererar till en undersökning som jag överhuvudtaget inte skrivit om. Hur jag Àn svarar sÄ blir det fel.

Jag skriver om skolan utifrĂ„n Skolinspektionens undersökning om den svenska skolan i allmĂ€nhet – inte om undersökningar om gymnasieskolorna i SkellefteĂ„ i synnerhet, Ă€ven om jag bland annat vĂ€ver in Moderaternas motion om att ”vidta konkreta Ă„tgĂ€rder för att öka tryggheten i SkellefteĂ„s gymnasieskolor” i texten.

Och eftersom vi refererar till tvÄ helt olika undersökningar Àr det svÄrt att bemöta Almgrens argument pÄ ett korrekt sÀtt.

Men nöjer sig Bertil Almgren med att hĂ€vda att i grunden ”har vi bra skolor i SkellefteĂ„ kommun” och dĂ€rmed mer eller mindre blunda för att det finns problem, precis som det finns i alla skolor, Ă€r det upp till honom.

Jag tycker att det Àr bra att Moderaterna lyfter frÄgan kring sÀkerheten och studieron i SkellefteÄs gymnasieskolor. Det Àr en frÄga som behöver diskuteras, tycker inte du ocksÄ det Bertil Almgren?

Mikael Bengtsson politisk redaktör pÄ Norran 18541234