Replik på Mikael Bengtssons (politisk redaktör på Norran) ledare ” Vårda primärvården väl i Skellefteå”, publicerad i Norran och på norran.se torsdagen den 1 juni 2017.
För en tid sedan (1/6 2017) publicerade Norran en ledare, skriven av Mikael Bengtsson, med synpunkter på hur primärvården i Skellefteå ska organiseras. Vi ST-läkare i allmänmedicin i Skellefteå vill lyfta fram våra åsikter i frågan.
ST står för specialisttjänstgöring. Det är en femårig utbildningstjänst som man genomgår efter att man blivit legitimerad läkare, det vill säga genomgått först läkarprogrammet under 5,5 år och därefter AT-tjänstgöring under 1,5–2 år. ST-tjänstgöringen leder fram till specialistlegitimation.
Det är alltså vi som är de framtida specialisterna i allmänmedicin i Skellefteå.
Vi tycker därför att det kan vara värdefullt att få delta i debatten som rör allas vår framtid.
En väl utbyggd primärvård är det som är bäst för hälsan och överlevnaden i befolkningen, det som ger lägst vårdkonsumtion och lägst sjukvårdskostnader med bibehållen kvalitet, och det som gör att befolkningen är mest nöjd med sitt sjukvårdssystem.
Detta har visats i många studier, och sammanfattas väl i Socialstyrelsens rapport ”Allmänmedicinens bidrag till effektiv resursanvändning i hälso- och sjukvården”.
För våra invånares hälsa och ekonomi bör vi således sikta mot att minska konsumtionen av sjukhusvård och i stället rikta vården mot primärvård.
Vi håller med ledarskribenten om att resurserna behöver omfördelas till primärvårdens fördel, vilket också lyfts fram i regeringens nationella utredare Göran Stiernstedts utredning ”Effektiv vård”, SOU 2016:2. Vi håller också med om vikten av information till befolkningen om fördelarna med att vända sig till sin hälsocentral i första hand i stället för till akuten eller annan sjukhusklinik.
Vi tror dock inte att lösningen är en ny jättehälsocentral utan i stället att tillgodose bemanningen på de hälsocentraler som redan finns. Små primärvårdsenheter har nöjdare patienter och personal än stora. Detta har visats i Läkarförbundets primärvårdsenkät 2015 samt i de nationella patientenkäterna.
Det är lättare att tillgodose kontinuitet i vårdkontakterna på små hälsocentraler, och samarbetet mellan de olika personalkategorierna är enklare på små enheter.
Ledarskribenten nämner att vårdcentralerna enligt Göran Stiernstedts utredning bör ha möjlighet att erbjuda lättare akutvård. På alla hälsocentraler har man redan varje vardag kl 8–17 akut mottagning där man bedömer och behandlar patienter med akuta besvär.
Man har sedan möjlighet att följa upp patienterna med återbesök, provtagning, telefonuppföljning eller remisser. Läkare från hälsocentralerna bemannar också primärvårdsjouren på akuten kvällar och helger. Patienter som söker jouren i första hand har däremot inte samma möjlighet till uppföljning.
Ledarskribenten skriver att en stor hälsocentral på lasarettsområdet skulle underlätta samarbetet med lasarettet och avlasta akuten.
Hälsocentralerna i Skellefteå har redan ett mycket gott och nära samarbete med sjukhusklinikerna. Primärvården finns till för att människor i första hand ska kunna vända sig till sin hälsocentral då de upplever ett hälsoproblem för att därmed få vård på rätt nivå. Primärvården finns inte till för att avlasta akutmottagningarna.
En specialist i allmänmedicin har helheten som sitt specialistområde. För att bli specialist i allmänmedicin har man utbildat sig i minst tolv år, varav de fem sista huvudsakligen i tjänst på en hälsocentral som ST-läkare.
En allmänläkare är kompetent att utreda och behandla många olika hälsoproblem hos alla typer av patienter. Man kan ofta handlägga flera olika problem vid samma besök. En allmänläkare är också tränad att se när remiss till annan instans krävs, och har goda kunskaper om vilken typ av annan yrkeskompetens eller specialistkompetens som bäst kan hjälpa den enskilde patienten. En allmänläkare kan följa patienter genom livet. Kontinuitet ger trygghet för patienterna och är ett patientsäkert sätt att arbeta på.
På basen av detta anser inte vi ST-läkare i allmänmedicin att en stor hälsocentral på lasarettsområdet kommer att gagna patienterna. Tvärtom riskerar en sådan organisation att försämra möjligheterna till kontinuitet i patient-läkar-relationen.
Det finns inte heller något behov av ytterligare primärvårdsakut då vi redan har en akut verksamhet för primärvårdspatienter både dag- och kvällstid i Skellefteå.
Vi anser inte heller att hälsocentralernas öppettider behöver förlängas, eftersom de flesta hälsoproblem som handläggs inom primärvården kan tas om hand dagtid, och det utöver det redan finns en primärvårdsjour.
Vi har bland annat valt att specialisera oss inom allmänmedicin för att få följa våra patienter, för att få vara familjeläkare. En förutsättning för att kunna erbjuda denna kontinuitet är att det finns tillräckligt många fast anställda allmänläkare i Skellefteå.
Distriktsläkarföreningen föreslår att en specialist i allmänmedicin har ansvar för maximalt 1 500 invånare för att kunna erbjuda god och säker vård. Detta motsvarar ett behov av drygt 50 specialister i allmänmedicin som arbetar heltid i Skellefteå.
För närvarande finns det 16,7 tillsatta heltidstjänster (oktober 2016). Således skulle vi som det ser ut nu behöva minst ytterligare 34 heltidsanställda specialister. Vi ST-läkare är för närvarande sju stycken, och räcker således inte till för att täcka behovet.
Fokus bör därför ligga på rekrytering av läkare och annan personal. Det är viktigt att satsa på utbildning av nya AT- och ST-läkare, och få dem att vilja arbeta kvar inom primärvården. En förutsättning för rekrytering är att det kan erbjudas en god arbetsmiljö. Även detta kan vara enklare att tillgodose på mindre hälsocentraler.
Om vi lyckas med rekryteringen kan vi på sikt bygga upp en bemanning som kan möjliggöra att alla invånare får tillgång till en fast läkarkontakt inom primärvården.
Cecilia Lundgren