Den viktigaste politiska frågan just nu är sjukvården, följt av skolan.
Det visar en undersökning från Novus.
Med andra ord: Här finns det röster att hämta för ett parti som säger sig vilja satsa på sjukvården – och som sedan verkligen gör det.
Sjukvården i Västerbotten har svårt att räcka till, vårdköerna växer samtidigt som många medarbetare har en känsla av att inte räcka till.
Man kan se landstinget som ett företag som har fler kunder än vad det klarar av.
Sköter de etablerade partierna inte sjukvårdfrågan är risken stor att det dyker upp ett sjukvårdsparti i Västerbotten, inte till valet 2018 men till 2022. Den typen av enfrågepartier brukar inte kunna tillföra politiken någonting väsentligt.
Norran har i ett antal nyhetsartiklar och reportage skrivit om situationen på hälsocentralerna i Skellefteå kommun. Läkarbrist, sjuksköterskebrist, och andra brister, stafettläkare som kommer och går hör vardagen till.
Om strukturen på hälso- och sjukvården i Skellefteå med omnejd ska diskuteras är nu ett lämpligt tillfälle. Lasarettet står inför en mångmiljardsatsning och även om riktlinjerna är klara finns det många frågor som är obesvarade. En är vad som kommer att hända med BUP-huset.
Där kan Västerbottens största hälsocentral placeras, om Moderaterna får som de vill. M vill utreda ”möjligheten att slå ihop hälsocentralerna Heimdall och Erikslid till en ny hälsocentral som placeras på lasarettsområdet i Skellefteå.”
Det är en ur flera aspekter tilltalande idé. En stor hälsocentral, placerad i anslutning till lasarettet, har många fördelar framför två mindre.
- Samverkan och samarbete med lasarettet.
- Bättre möjligheter att ha öppet längre.
- Två förhållandevis centralt belägna tomter, där de båda vårdcentralerna ligger i dag, kan användas till lägenheter och/eller kontor.
- Bygger man nytt, eller bygger om BUP-huset, kan man skräddarsy lösningar för framtidens primärvård och utnyttja lokalerna effektivt.
- De patienter som besöker akuten, men inte behöver ”akut” sjukvård, kan skickas vidare till hälsocentralen, en primärvårdsjour eller -akut.
Just den sista punkten är viktig. Sverige och Västerbotten har en slagsida mot slutenvård på primärvårdens bekostnad. Med ont om pengar blir det allt viktigare att söka vård på rätt nivå, på hälsocentraler i stället för på en akutmottagning.
Den västerbottniska primärvården för allt fler arbetsuppgifter samtidigt som dess andel av budget i har ökat.
Regeringens nationella utredare, läkaren Göran Stiernstedt, har tittat på hur sjukvården ska kunna förändras till det bättre, hur resurserna ska kunna användas mer effektivt (Effektiv vård, SOU 2016:2). Han delar de västerbottniska politikernas hållning; mer primärvård, mindre sjukhusvård.
I sin utredning föreslår han bland annat att vårdcentralerna ska ha längre öppettider samt att de ska ha möjligheter att erbjuda lättare akutvård.
Det gäller för landstingets politiker att hitta vägar till mer och bättre vård för pengarna. Moderaternas förslag om en ny hälsocentral löser inte den gordiska knutens gåta. Det gör inga enskilda förslag. Men idén som sådan är alltför tilltalande för att inte utredas.
Varför inte en informationskampanj från landstingets sida under tiden som frågan utreds. Inpränta hos västerbottningarna att det inte finns några medicinska fördelar med att söka sig till sjukhusets akutmottagning i stället för till vårdcentralen – om man inte är akut sjuk. Rätt nivå på vården, som det heter på politikerspråk.
