Replik på Bernt Hermanssons (ordförande Skogsentreprenörerna) debattartikel ” Toppstyrning hotar skogslandet Sverige”, publicerad i Norran och på norran.se torsdagen den 18 maj 2017.
Skogsentreprenörernas ordförande Bernt Hermansson har till stora delar rätt i sin debattartikel i Norran, och talar av naturliga anledningar utifrån skogsentreprenörernas perspektiv.
Men dagens situation i skogen drabbar också skogsentreprenörernas anställda. Det är viktigt att komma ihåg att skogen är en arbetsplats, och att den nuvarande situationen således är en arbetsmiljöfråga.
Historiskt sett har diskussionen kring arbetsmiljöproblemen i skogen främst handlat om att göra fysiska förbättringar, till exempel ergonomin i skogsmaskinerna. Men trots att förbättringar skett inom dessa områden fortsätter de muskoskeletala problemen, som förslitningsskador, att öka.
Problemet ligger alltså inte i det fysiska arbetet, utan snarare i organisation. Det finns ett tydligt arbetsmiljöproblem kopplat till utvecklingen mot fler små entreprenörer i skogen med få anställda som jobbar för de stora företagen under rådande förhållanden.
En ny arbetsmiljörapport som snart publiceras av GS (facket för skogs-, trä- och grafisk bransch) visar att över hälften av våra medlemmar i skogen som ådragit sig en arbetsskada anser att mer varierande arbetsuppgifter och mindre stress är förbättringar som hade hindrat dem från att skada sig.
En liten skogsentreprenör med bara en eller två anställda med mindre ekonomiska marginaler har av naturliga anledningar svårare att leva upp till arbetsgivaransvaret än vad en större kapitalstark skogskoncern har.
Sedan 1990-talet har de stora skogskoncernerna allt mer avvecklat sina egna huggarlag för att lägga ut arbetet på entreprenörer i stället. I takt med det växer också det organisatoriska arbetsmiljöproblemet.
För att komma till rätta med det höga tempot och det ensidiga arbetet måste skogen omorganiseras för att bli organisatoriskt hållbart. Det är nödvändigt både för att komma tillrätta med arbetsmiljöfrågorna, men också för att arbetsmiljöverket numera ställer krav på organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö.
Det krävs större systemförändringar i skogens hela organisation för att klara de målen. För ingen seriös företrädare för de stora skogsbolagen kan väl tycka att rådande förhållande är långsiktigt hållbart, vare sig för entreprenörerna eller för de anställda.
Att ungdomar söker sig till skogen är viktigt för att säkra skogsnäringens framtid, men som det ser ut i dag är det dessvärre inte mycket som lockar.
Därför sätter sig GS gärna ner med företrädare från både skogsentreprenörerna och skogsbolagen för att se om vi gemensamt kan arbeta fram skarpa förslag på förbättringar för skogens organisation så att skogen kan bli den attraktiva arbetsplats den förtjänar.
Per-Olof Sjöö