Var åttonde elev som gick ut nian i Skellefteå i våras var inte behörig till gymnasiet. Det är en av slutsatserna som jag drar från rapporteringen i Norran den 30 september.
Även om detta var ett lite bättre resultat än genomsnittet i landet tror jag ingen i kommunen är nöjd för det. Saken blir inte bättre av att skillnaderna mellan kommunens skolor är stora och att Skellefteå skolor som helhet verkar underprestera.
Lärarförbundet gör årliga rankningar av kommuners skolresultat. Skolutbildning är ju ingen tävling så i mina ögon bör man inte lägga så stor vikt vid totala placeringar i denna typ av tabeller.
Men det finns en del i Lärarförbundets ranking som bör stämma till eftertanke.
Det är jämförelsen mellan vilka betyg som eleverna nått i relation till förväntad betygsnivå. I denna jämförelse ligger Skellefteå lågt.
Lärarförbundet skapar denna jämförelse med hjälp av ett likvärdighetsindex som bedömer hur stor betydelse olika sociala och ekonomiska bakgrundsfaktorer har för elevers studieframgångar.
Exempel på sådana bakgrundsfaktorer är föräldrarnas utbildningsbakgrund och inkomst, ifall barnen eller föräldrarna invandrat och om barnen lever med båda föräldrarna eller bara en.
Sammantaget för Skellefteå kommun är dessa sociala och ekonomiska bakgrundsfaktorer mer gynnsamma än för landet som helhet. Det gör att Skellefteås barn och ungdomar kan förväntas klara skolan bättre än riksgenomsnittet.
Men studieresultaten når inte upp till denna nivå. Kort sagt, skolorna misslyckas trots goda sociala och ekonomiska bakgrundsförutsättningar.
Vad beror detta på och finns det någon lösning? Forskningsläget angående studieframgångar pekar på att det som alltid spelar störst roll för elevers lärande är vad som sker i klassrummet. Finns det utbildade lärare och bedrivs undervisningen på ett professionellt sätt?
Har lärarna tid och resurser att utforma undervisningen efter varje elevgrupp? På alla dessa punkter finns brister i Skellefteå kommun eftersom undervisningen inte har fått kosta. Nu är det dags att ändra på den saken.
Skolan behöver få kosta mer än vad den gör idag. Skolor i socialt utsatta områden behöver mer resurser än andra. Pengarna ska framför allt läggas på undervisning och får inte ätas upp av lokalkostnader.
Varje barn och ungdom har rätt till en bra skolgång.
Andreas Westerberg, lärare och doktorand