Det visar en sammanställning som kommunen själv har gjort som en del av budgetplaneringen för åren 2019–2023. I sammanställningen finns också förklaringar till varför det ser ut som det gör. Några saker som lyfts fram är en äldre befolkning, långa geografiska avstånd och färre barn än snittet.
Samtidigt har Skellefteå högre intäkter jämfört med snittet i kommungruppen. Tre saker bidrar till det: högre skatt, inkomstutjämningen mellan kommuner och pengar från Skellefteå Kraft. Sammantaget ger det kommunen 620 miljoner kronor extra i kassan än jämförbara kommuner.
Det är pengar som investeras i verksamheterna och det innebär att kostnaderna också blir lika mycket högre.
Läs även: Så säger politikerna om siffrorna
Fler platser
Enligt utredningen har Skellefteå dyrare äldreomsorg eftersom befolkningen är något äldre än snittet. Man beräknar att det inom Skellefteå kommun bor tre procent fler personer över 65 jämfört övriga kommuner, vilket innebär 2 200 personer. Därför blir kostnaden 150 miljoner kronor högre för äldreomsorgen. Bara det att man beviljar fler särskilt boende innebär en fördyring på 124 miljoner kronor per år.
Hemtjänsten kostar också cirka 40 miljoner kronor mer, bland annat på grund av de långa avstånden som personal måste färdas.
Får bidrag
Däremot lägger kommunen omkring 30 miljoner kronor mindre på individ- och familjeomsorgen. Det beror bland annat på att kommunen har mindre institutionsvård för barn- och ungdomar.
En större andel av befolkningen i Skellefteå har beslut om LSS, vilket ger merkostnader på 200 miljoner kronor. Den största delen av pengarna finansieras av andra kommuner genom det utjämningssystem som finns nationellt. Dessutom får kommunen extra intäkter från försäkringskassan med 50 miljoner kronor mer än jämförbara kommuner på grund av att fler personer har insatser i kommunen. Det handlar om assistansersättning som betalas till personer som fått beviljat personlig assistans. Intäkterna speglar hur många personer som valt kommunen som assistansanordnare. I dagsläget har cirka en tredjedel av de assistansberättigade valt kommunen.
Färre barn
På skolan lägger kommunen däremot mindre än snittet bland kommunerna. För- och grundskolan är 100 miljoner kronor billigare än jämförbara kommuner. Kostnaden per elev är lägre, men Skellefteå har också 500 färre barn mellan ett och fem år, jämfört med snittet. Samtidigt är avgifterna som tas in inom förskola och fritids 20 miljoner kronor lägre jämfört med kommunsnittet.
Skolskjuts påverkar
Gymnasieskolan är 30 miljoner kronor dyrare. Det beror på att kostnaden per elev är cirka 10 000 kronor dyrare. Förklaringen är att närmare 40 procent av kommunens utbildningsplatser är yrkesutbildningar, att kommunen har 70 fler elever än jämförbara kommuner, har fler nyanlända som inte är kommunplacerade samt längre avstånd vid skolskjuts. Kommunen satsar även några miljoner kronor extra på vuxenutbildningar.
Mer vägar per person
Gator, vägar och parkeringar samt fysisk och teknisk planering kostar också mer i Skellefteå. Förklaringen här är också att avstånden är stora och vägarna fler. Det gör också att kommunen har mer vägbelysning. I rapporten hänvisas till statistik som visar att det går 143 meter väg per invånare i Skellefteå medan det går 44 meter per invånare i jämförbara kommuner.
Kommunen ansvarar också för drift av enskilda vägar i kommunen, vilket annars är ovanligt. Detta kostar åtta miljoner kronor per år. Dessutom blir vinterväghållningen generellt dyrare för Norrlandskommuner.
Fler brandmän
Räddningstjänsten har dubbelt så många årsarbetare jämfört med snittet vilket ger merkostnader. Anledningen är även här den stora geografiska ytan som ska täckas in. Antalet invånare per kvadratkilometer är elva i Skellefteå medan snittet i kommungruppen ligger på 358. Något fler bor också i tätort i de jämförbara kommunerna.
Satsar på fritid
Skellefteå spendrar 120 miljoner kronor mer än kommungruppens snitt på fritids- och kulturverksamhet. Även här gör sig geografin påmind. Skellefteå har på grund av storleken fler idrotts- och fritidsanläggningar än övriga kommuner. Men kommunen lägger även fem miljoner kronor mer på fritidsgårdar och 10–20 miljoner kronor mer på allmän fritidsverksamhet. Kulturen får 20 miljoner kronor mer, varav hälften går till musik- och kulturskolan.