I debatten efterfrågas ändå ofta fler platser.
Hur ser du på det?
– Jag kan förstå att man ser det så. Men vi är generösare än andra eftersom vi har haft ekonomi att göra det. Och vi vill fortsätta hålla den nivån, säger han.
Även hemtjänsten är 14 procent dyrare i jämförelse med snittet i riket. Skellefteå kommun beviljar även nio procent fler timmar än snittet i riket.
Läs även: Skellefteå dyrare än andra kommuner
– Det är samma sak där. Egenmakten ska vara stark hos den enskilde. Vill man ha hemtjänst ska man få det – även om man har mer än 27 timmar i veckan, vilket skulle göra att det var billigare att vara på särskilt boende. Vi har 70 personer i kommunen som har mer stöd än så i hemmet. Vi måste lyssna på den enskilde, säger han.
Att kommunen är vidsträckt med många små tätorter gör att samordningsvinsterna minskar. Dessutom har personalen en arbetstidsförkortning till 37 timmar i veckan jämfört med 38,25 i det centrala avtalet, vilket gör att man måste anställa fler. Att man erbjuder heltidsanställning inom äldreomsorgen påverkar också kostnaden.
Varför beviljas fler LSS-insatser?
– Samma sak gäller. Det är behoven som avgör. Utjämningssystemet täcker helt de strukturella merkostnaderna som kommunen har för insatser, preliminärt är det cirka 205 miljoner kronor 2018, säger han.
Hur kommer det sig att ni har lägre kostnader för barn- och ungdomsvård?
– Vi har under många år haft en tydlig strategi att klara så mycket som möjligt av barn- och ungdomsvården på hemmaplan, för att undvika kostnader för köpt vård, säger han.
Vägar och räddningstjänst
Skellefteås vägar kostar sammantaget mer, men inte per kilometer. Det hävdar Ola Burström (S), ordförande i tekniska nämnden.
– Vi är landets tredje största väghållare, bara Stockholm och Gotland är större. Att vi är dyrare kan inte användas som ett mått på effektiviteten. Ser man kostnaden utslaget per kilometer så är vi effektiva i jämförelse, säger han.
Han påpekar att anledningen till att kommunen ansvarar för fler enskilda vägar har historisk bakgrund. Det är ett resultat av tidigare kommunsammanslagningar.
– Då fanns starka krav att kommunen skulle ta ansvar för vägar som ger statsbidrag, mot att kommunen fick ta över statsbidragen från vägföreningarna, säger han.
Statsbidraget täcker i dag cirka 15 miljoner kronor av sammanlagt 25 miljoner kronor som dessa vägar kostar att sköta.
Han tycker det är ett effektivt sätt att sköta dem då kommunen kan göra större upphandlingar än enskilda vägföreningar.
– Det finns inga diskussioner om att ändra detta, säger han.
När det gäller vägbyggen i kommunal regi planeras närmast en utbyggnad av Torsgatan. Det händer också att kommunen tar över vägar när Trafikverket bygger nya vägar. Enskilda vägar som tidigare haft lägre statsbidrag men fått det höjt till över 30 procent i ersättning, kan också tas över av kommunen. Några direkta planer på att lägga ned några vägar finns inte i dagsläget.
På frågan om det verkligen behövs dubbelt så många brandmän i Skellefteå som snittet bland kommunerna refererar han till den stora ytan som ska täckas.
– Vi har flera deltidsbrandkårer på småorterna och även brandvärn. Det finns egentligen inga jämförbara kommuner när det gäller ytan, säger han.
Kultur och fritid
Kommunen är ”förmodligen” dyrare, men det går inte att minska på verksamheten. Det anser fritidsnämndens ordförande Daniel Ådin (S).
Han tycker samtidigt att det inte går att jämföra kostnaderna för kultur och fritid mellan kommunerna.
– Olika kommuner lägger olika verksamheter inom dessa områden. I vissa kommuner kan badhusen ligga inom skolans område till exempel.
Men medger att Skellefteå förmodligen ligger högre i kostnader än andra kommuner.
– Det är en medveten politisk satsning. Vi har haft mer pengar och har valt att använda dem eftersom vi tror att det har betydelse för hur attraktiv kommunen är, säger han.
Han säger att det dyraste objektet är Skellefteå kraft arena och att även de många badhusen bidrar med högre kostnader. Men han tycker inte att det går att spara in på något.
– Allt vi har är använt. Trycket ökar snarare på anläggningarna. Vi ser nu ett behov av fullstora sporthallar. Många av de vi har i dag är för små. Vi tittar över vissa bad som på grund av att de ligger på små orter används mindre. Men samtidigt har det mer betydelse för orten om man skulle plocka bort dem, säger han.
Skolan
För- och grundskolan har låga kostnader i dag men de kan öka närmaste åren. Det tror Fredrik Stenberg, ordförande i för- och grundskolenämnden. Inom gymnasienämnden finns inga planer på att minska yrkesutbildningarna för att få ner kostnaderna.
Att kommunen är billigare på för- och grundskola anser Fredrik Stenberg bero på att nämnden genom åren arbetat för att vara kostnadseffektiva.
– För vi inte har haft något alternativ, det vill säga att skellefteborna ska få så mycket verksamhet som möjligt för sina skattepengar, säger han.
Samtidigt vill han hävda att det inte får negativa effekter på kvalitén.
– Man ska komma ihåg att vi också väljer att satsa på saker som OB-förskolor, kulturskola och generösare skolskjutsregler än vi behöver ha, säger han.
Han tror också att kostnaderna kan komma att förändras framöver på grund av högre hyror och fler medarbetare, då antalet barn ökar.
– Vi har en utmaning i att rekrytera medarbetare på grund av den nationella lärarbristen och med anledning av den har det också skett relativt stora löneökningar för lärare senaste åren, säger han.
Fler barn innebär till- och nybyggnader, vilket också kommer att påverka budget framöver.
– Politiskt har vi ambitionen att förskolor och skolor ska finnas i hela kommunen och den strukturen innebär ju så klart också kostnader, säger han
När det gäller att man tar in mindre avgifter beror det bland annat på att familjer med inkomster under 20 000 inte betalar avgifterna – vilket är ett politiskt beslut. På grund av fördröjningar i den politiska gången när det gäller indexuppräkning av avgifterna förlorar kommunen även hundratusentals kronor.
Vad skulle det innebära om ni fick in de 20 miljoner kronorna extra i avgifter?
– Fler medarbetare och det skulle hjälpa till att möta de stora utmaningarna att erbjuda förskoleplats när det blir fler barn i behov av förskola. Utmaningen för kommunen är att vi får fler äldre samtidigt som vi får fler barn.
Enligt gymnasienämndens ordförande Bertil Almgren (S) beror den dyrare gymnasieskolan framför allt på att yrkesutbildningarna oftast har mindre gruppstorlekar. Detta beror bland annat på att grupperna måste begränsas av säkerhetsskäl.
Yrkesutbildningarna kräver även inköp av bland annat bilar, drivmedel och diagnosutrustning.
– Det kostar mer att drifta en fordonsutbildning än ett samhällsprogram, säger han.
En annan orsak är att gymnasieskolan har fler elever än jämförbara kommuner vilket drar upp antalet lärare.
– Det går inte att maxa alla grupper, säger han.
Även om man nu konstaterat att gymnasieskolan är dyrare planeras inga aktiva åtgärder för att ändra på detta.
– Vi vill inte minska platserna på yrkesutbildningarna till förmån för högskoleförberedande utbildningar. Det behövs folk inom de praktiska yrkena. Dessutom har utbildningarna en hög fyllnadsgrad. Vi ser heller inte att intresset för högskoleförberedande är högre än platserna vi har. Minskar vi på platserna inom yrkesutbildningarna finns istället risk för avhopp från de andra utbildningarna istället, säger han.
När det gäller skolskjutsar innebär det merkostnader då kommunen är vidsträckt.
– Men det kompenseras i det generella stadsbidraget. Jag tycker vi kan hantera det, säger han.