Förslaget presenterades vid möten i slutet av maj och början av juni. Fram till 30 juni hade boende sedan chans att lämna synpunkter.
I höst ska ett förslag klubbas av tekniska nämnden, det skickas sedan till länsstyrelsen. Därefter gör länsstyrelsen en egen bedömning och ska höra de boende en vända till.
Så småningom fattar länsstyrelsen ett beslut, det går överklaga för den som är berörd.
Läs också: Så är förslaget på restriktioner.
Vattenskyddsområdet har en primär zon, belägen i delar av Klutmark och Medle, samt Slind och skogarna nordväst om Medle. Där finns de hårdaste reglerna.
Även Skellefteälven mellan Krångfors och Selsfors kraftstationer är primär skyddszon.
I zonen finns 200 fastigheter.
Sekundära zonen
Det finns också en sekundär skyddszon som är lite bredare, och även täcker de övre delarna av Skellefteälven. Den gäller också för Finnforsån och Ängebäcken. Den har också många regler, men något lindrigare.
Dessutom finns en tredje, jättestor zon som omfattar allt vatten som överhuvudtaget kan rinna ner till Selsdammen under ett dygn.
Förslagen på regler kommer från en handbok som ges ut av naturvårdsverket. Hela planeringen görs av konsultfirman Ramböll som är experter på ämnet.
– Det gör att våra regler är ganska lika de som tillämpas i övriga landet, säger Stefan Johansson, avdelningschef på vatten och avfall.
Gränsdragningen
Vad som förmodligen kommer att diskuteras är hur man avgränsar skyddszonerna.
– De gränser vi föreslagit kommer från våra undersökningar och teoretiska beräkningar. Det ska vi redovisa till länsstyrelsen.
Det som studerats är hur fort vattnet rinner i rullstensåsen, samt vilken riktning det har.
Syftet med vattenskyddsområde är att gifter inte ska kunna rinna ner i marken och förstöra dricksvattnet.
Läs även: Stefan Johansson talar ut om kostnaderna.
Stefan Johansson säger att det var många på mötena, och att de hade många frågor.
En åtgärd som har föreslagits är att det ska dras kommunalt avlopp och vatten i Klutmark, vilket Norran tidigare berättat om. Detta för att minska riskerna för läckor från de egna avloppsbrunnar som finns i byn i dag. Det är byborna kritiska mot, eftersom de leder till ökade kostnader.
– I övrigt har det varit synpunkter kring användandet av maskiner i jord- och skogsbruk samt möjligheterna att ha jord och bergvärme.
Ersättningar
Får man ersättning för att man drabbas av vattenskyddsområdet är också en vanliga fråga.
– Om man ansluts till kommunalt avlopp så ersätter vi den privata va-anläggning som inte längre kan användas med 25 000 kronor, säger Stefan Johansson. Kan man verifiera att brunnen kostade mer än 100 000 kronor att anlägga kan man få mer.
Det finns även vissa generella möjligheter att få ersättning när man ansluts till ett vattenskyddsområde.
Vissa av de nya reglerna innebär att man måste ansöka för att få göra åtgärder.
Är det då risk att man alltid får nej?
– Jag hoppas att det inte blir så. Skulle det alltid bli nej kunde man lika gärna skriva att de är förbjudna.
Vissa ansökningar om lov avgörs av kommunens bygg- och miljönämnd, andra av länsstyrelsen.
– Jag kan tänka mig att folk i vissa fall kan få okay, fast med förbehåll.
Samhällsbyggnad, vatten och avfall, blir inte den instans som avgör sådana frågor.
– Men vi får lämna ett yttrande, säger Stefan Johansson.
Ta något år
Det blivande reglerna ska nu processas fram till beslut. Tidigast nästa sommar tror Stefan Johansson att det kan vara klart.
– Vi känner oss inte stressade för att det är bråttom. Arbetet med att projektera och bygga vattenverket rullar på. Att det på något vis ska bli ett vattenskyddsområde vet vi, det är i statens intresse.
– När vi väl lämnat vårt förslag till länsstyrelsen är det också bortom vår kontroll hur beslutet blir.
Norran i dag: Senare i dag berättar vi vad byborna tycker om allt detta.
Läs även: Här berättar kommunen om sitt vattenprojekt.