I fem år har Mats Sundin, 53, fått frågan om att skriva en självbiografi och nästa vecka släpps hans bok, "Tur och retur – Min berättelse", som han skrivit tillsammans med den kanadensiska författaren Amy Stuart.
– Det har varit mycket reflektioner om min barndom och karriär som varit nyttig, tycker jag. Jag tänker att det förhoppningsvis också är kul för mina barn, som överhuvudtaget inte bryr sig om min karriär, att läsa vad pappa har hållit på med, säger Mats Sundin och skrattar.
Efter 18 säsonger i NHL är bokens ryggrad tveklöst hockey, men den handlar också om ett barn som växte upp i Sverige med arbetarklassföräldrar, som aldrig kunde drömma om att en dag hitta ett hem långt borta i Toronto.
För Sporten berättar Mats Sundin som sin starka koppling till Norrbotten. Mamma Gunilla, som är född i byn Kainulasjärvi i Pajala, och mentorn och vännen Börje Salming.
Om älgjakten och fisket och arvet till barnen.
Bonnie,12, Nathanael, 10, och Julian, 7.
– Kopplingen till naturen har alltid varit viktig för mig. Jag känner att när man blir äldre dras man tillbaka till det igen, och vill att ens egna barn också ska få uppleva det. Det är en värld som ser så annorlunda ut idag, med alla ipads och digitaliseringen, och jag tycker det är viktigt för dem att få se det.
Börje Salming omnämns 47 gånger i boken och Mats Sundin delar med sig av historier som aldrig tidigare berättats.
– Han var väldigt viktig för mig i min karriär. Han var först en hjälte för mig, sedan en mentor och vän, säger Sundin och minns tillbaka till när han spelade Canada cup för första gången:
– Vi hade precis checkat in på hotellet och skulle ut och springa hela laget, alla kom i träningskläder, och så kom Börje i bara shorts. Han var otroligt vältränad och hade ärr över hela kroppen. Han hade den där auran runt sig, en otrolig respekt och vi andra i laget såg upp till honom så mycket.
När Sundin blev trejdad till Toronto Maple Leafs från Quebéc Nordiques i juni 1994, var han i Kiruna och hälsade på Börje. I bytesaffären mellan Quebec och Toronto ingick bland andra Wendel Clark som var lagkapten och något av en ikon i Maple Leafs Garden. Det var en stor händelse och journalisterna i Kanada jobbade dygnet runt.
– Jag var på Börje Salmings hockeyskola och media från Toronto flög till Kiruna för att intervjua oss där, säger Mats Sundin som i boken berättar hur Börje lärde honom hur man för sig som Torontospelare.
– Han var speciell Börje på så sätt att han var en sådan superstjärna på isen och banade väg för alla svenskar och européer. Han kom till NHL när det var riktigt ful hockey där borta, det var slagsmål hela tiden, och han visade att européer klarar av det där, som det var skeptiska till i Nordamerika.
Mats Sundin gjorde stora avtryck i Toronto och säsongen 1997/98 fick han frågan om att bli lagkapten.
Direkt ringde han Börje, som under sin tid blivit erbjuden det ärofyllda uppdraget, men tackat nej. Varenda lagkapten i Toronto Maple Leafs historia hade nämligen varit från Kanada och Salming tvekade för att han inte visste om han skulle accepteras.
– Börje var väldigt bestämd och sa att jag måste tacka ja till ett sådant otroligt ärofyllt uppdrag. Han berättade att det han ångrade mest i sin karriär var att han hade tackat nej till att bli Toronto Maple Leafs kapten. "Mats, du måste du ta chansen", sa han. Och det gjorde jag.
Våren 2022 kom det förödande beskedet att Börje Salming, då 71, drabbats av nervsjukdomen ALS, amyotrofisk lateralskleros. Sjukdomsförloppet gick snabbt och hans kropp stängde ner mer och mer.
Krafterna tynade, men trots det lyckades Börje Salming ta sig till Kanada för den mäktiga hyllningen. Under stående ovationer, som aldrig verkade vilja ta slut, fick den svenska ishockeyikonen motta jubel under en ceremoni inför matchen mellan Toronto och Pittsburgh.
Han lutade sig mot Mats Sundins axel och var märkbart påverkad av stunden. Tårarna rann.
– Jag tror vi alla har en bild av Börje som en krigare och nationalidol. Han var dessutom så otroligt ödmjuk och lättillgänglig. Han hade det där lugnet och tog sig an alla människor och behandlade alla likadant. Det säger så mycket om honom som person och det var fruktansvärt att se honom så dålig, säger Mats Sundin.
Börje Salming avled 24 november, knappa två veckor efter hyllningarna i Scotiabank Arena.
– Det är fruktansvärt tragiskt hela hans sjukdomshistoria och förloppet. Det var svårt att ta in att det kan gå så fort med någon som man ser så stark, både fysiskt och psykiskt. Det är en sådan hemsk sjukdom och jag och Nicklas (Lidström) sitter i Samlings ALS-stiftelse och det känns väldigt naturligt. Det har gett mycket pengar och förhoppningsvis kommer det föra forskning framåt.
Hann du säga farväl till honom?
– Nej. Vi pratade när vi var på isen där och lite kort efter sågs vi i Toronto. Sedan träffades vi aldrig mer.
Mats Sundin kommer in på det norrbottniska lugnet, som han uppskattar och framför allt såg i Börje.
– Eftersom jag har mina rötter i Tornedalen kunde jag känna igen det där lugnet som Börje hade från det jag växte upp och spenderade alla somrar i Kainulasjärvi. Jag tror det är därför jag såg upp till honom och tyckte vår relation var speciell. Vi kunde prata och fiske för han hade levt det livet själv som barn.
Sundin har en stuga i Kainulasjärvi där han är ofta. Han älskar de vidsträckta skogarna och det långsamma tempot i byn.
– Jag var uppe för ett par veckor sedan på älgjakt och hela min familj, med fru och barn, var där i julas och påskas. Påsken är min favorittid då man kan åka skidor och skoter, ljuset är tillbaka och det är mycket snö.
Fällde du någon älg?
– Ja, faktiskt. Jag har en unghund och vi sköt en, säger Sundin som arrenderar jaktmark.
Mats och hans fru Josephine åker upp med barnen flera gånger om året för att föra traditionerna vidare.
I september 2023 var hela släkten i Kainulasjärvi för att fira mamma Gunillas 80-årsdag.
– Jag har många fina minnen från barndomen i Kainulasjärvi. Min mormor pratade meänkieli som förstaspråk och det är något jag minns än i dag.
När det kommer till svensk hockey ligger Djurgården honom varmt om hjärtat, som han spelade med i flera år. Men Sundin följer även SHL lite grann.
– Luleå ser ut att ha något bra på gång. De verkar ha en bra hockeykultur med trogna fans. Det är kul att se.
Någon favoritspelare?
– Linus Omark. Han har jag lite koll på, han är duktig. Och Joel Lassinantti. En bra målvakt kommer man långt med.