Bygget av pålbryggan var dyrt och tog lång tid. Här byggdens den från två håll och var nästan klar. Bild från maj 2022.
Medan brobygget pågick var det omöjligt att få åsikter om motparten när Norran frågade Rolandas Rekasius på Kauno Tiltai eller kommunens projektansvariga.
Kauno hade en sekretessklausul de måste hålla, och även kommunen har avböjt kommentarer.
Först sedan avtalet hävdes i april i fjol har parterna pratat mera fritt. I beslutsunderlaget till politikerna har nu projektledningen skrivit sin version:
Kritik i rapporten
Den kyliga relationen ser ut att ha startat med pålbryggan, som byggdes innan själva brobygget började. Redan i upphandlingen fick Kauno frågor om de inte borde göra en pålbrygga men hävdade att det gick bygga från pontoner. Sedan behövdes trots allt en brygga, och tack vare att Kauno hänvisade till missvisande höjdsystem fick de igenom bryggan som ett tilläggsarbete. Det innebär att kommunen måste betala skillnaden mellan brygga och pontoner.
Sedan kom razzian när flera myndigheter besökte arbetsplatsen och hittade brister. Kommunen såg allvarligt på det och tyckte att Kauno inte fullgjorde sina åtaganden.
Enligt avtalet ska bron byggas enligt en standard från Trafikverket. Men kommunen tycker det varit svårt att kontrollera att det görs, eftersom Kauno inte levererat handlingar. De ska också ha börjat bygga med bygghandlingar som inte varit godkända.
Ganska tidigt i arbetet klagade kommunen på att bygget gick för långsamt, och Kauno satte då in förstärkt platsledning. Därefter klagades det på att den nya chefen delvis jobbade från Stockholm och inte var på plats. När det vid ett tillfälle pågått gjutning trots att chefen inte var i stan, utfärdades en kontraktsvarning.
Arbetet rullar på. Här slås pålar ner i älvsbottnen. Bild från april 2023.
Kostnader har varit en ständig diskussionsfråga. Avtalet med Kauno innebär att jobbet skulle göras till fast pris utan indexhöjning. För att man ska få extra pengar måste prishöjningar vara onormala och inte möjliga att förutse. Det har varit oenighet om fördyringar av material och om de varit onormala eller inte.
Under byggtiden har Kauno Tiltai fått betalt successivt, och kommunen vill bara betala för det som är utfört. Men det har även varit diskussion om denna gränsdragning, och i juni 2023 slutade kommunen betala från de kontrakterade pengarna. Det fortsatte att komma fakturor, men de bestreds.
Under 2023 fortsatte kritiken mot att bygget tog så lång tid. Ju längre tid kommunens betalningstopp pågick desto hårdare blev kritiken från Kauno och i december 2023 började de hota om att inte slutföra bygget. De krävde också mer än ett års förlängd byggtid. I slutet av februari 2024 krävde de ett visst belopp för att slutföra. Kommunen anlitade advokat och det beslöts att beloppet inte skulle betalas.
Bland de sista jobb som gjordes på Karlgårdsbron av Kauno Tiltai var denna gjutning. Bilden togs 29 februari 2024.
Kauno Tiltai avbröt därför sina arbeten den 11 mars 2024, och den 10 april meddelade bolaget att de hävde kontraktet, med hänvisning till obetalda fakturor.
Då hade bolaget fått 215 600 000 kronor av kommunen, vilket alltså är mer än entreprenadsumman på 203 miljoner som gällde för en hel bro.
– Förklaringen ligger i de godkända tilläggsarbetena, där pålbryggan är i särklass dyrast. Vi har inte medgett några ökade kostnader för byggmaterial, säger kommunens projektledare Therese Bäckström Zidoli.
Nuläget i konflikten är att en nämnd håller på att värdera Kaunos utförda jobb. I den nämnden sitter experter från båda parter.
När utlåtandet är klart kan det bli rättsliga processer.
Svar från Kauno
Vad säger då Kauno Tiltai om beskyllningarna? Rolandas Rekasius säger det är tråkigt att höra, och vissa beskyllningar är förolämpande.
– Detta förtjänar vi inte för vårt jobb.
Han håller med om att den dåliga stämningen började i samband med pålbryggan, ett extra jobb som Kauno hittills fått 98 miljoner för.
– Där vill jag påpeka att den tekniska beskrivningen, där höjdsystemet RH200 är nämnt på tre ställen, är huvuddokument i en anbudsgivning och knappast en bilaga.
Han medger också att den ansvarige chefen lämnade en gjutning en halvtimme före den var klar. ”Ansvaret delegerades till en platschef, och det gjordes inga anmärkningar för kvalitet på gjutningen”.
Han säger att några artiklar som kom från leverantörerna var bristfälliga, men att de åtgärdades innan de installerades på bron.
Han medger att man vid några tillfälle arbetade med ritningar som inte var slutgiltigt godkända. ”Men det gjorde vi på egen risk, medvetna om att eventuella korrigeringar skulle falla på oss”.
Rolandas Rekasius, VD för Kauno Tiltai Sverige, slår ifrån sig det mesta av kritiken.
I övrigt slår Rolandas Rekasius kritiken ifrån sig. När det gäller razzian anser han att det var småsaker som myndigheterna anmärkte på.
Han anser att de lämnade all eftersökt information.
När det gäller prisökningar skickar han med ett diagram som ska visa hur ökningen sett ut från tillfället när anbudet lämnades. ”Detta är allt annat än normalt”, menar han.
Professionalitet är ett internationellt språk
Rolandas Rekasius
VD Kauno Tiltai Sverige
När det gäller betalning för utfört jobb hävdar han att vissa ÄTOR (godkända ändringar och tillägg) fortfarande inte ersatts.
– Vi har hittills ersatts med 230 miljoner, varav 115 miljoner är från huvudkontraktet, 98 miljoner för pålbryggan och 17 miljoner för övriga ÄTOR. Vi begär ytterligare 88 miljoner för arbete som har utförts.
Totalt anser alltså Kauno att Skellefteå kommun ska betala 318 miljoner.
– Dessutom har vi gjort jobb som vi tar på egen bekostnad, och totalt har vi lagt ut 343 miljoner.
Har det funnits en kulturkrock i er relation?
– Ja, absolut. Men professionalitet är ett internationellt språk, och jag vill betona att vi gjort flera jobb i Stockholm där det inte blev den här typen av problem, avslutar Rolandas Rekasius.
Så säger projektledaren
Men om nu entreprenören hade sådana brister, hur kommer det sig att de fick kontraktet?
Therese Bäckström Zidoli säger att hon inte var projektchef då, men att hon har satt sig in i turerna.
– Det var ju stor skillnad i anbuden och därför begärdes en förklaring till det onormalt låga anbudet. De förklaringar som bolaget gav ansågs godtagbara och då får inte kommunen förkasta budet, så är reglerna.
– Tyvärr finns det inte någon standard för hur anbudsgivare ska ge förklaringar, och då är det svårt rent juridiskt att förkasta anbud.
Thérese Bäckström Zidoli på byggplatsen sedan avtalet hade sagts upp. 29 april 2024.
I sin förklaring hänvisar Kauno Tiltai till sin genomförandebeskrivning. Där skrev de i detalj hur de skulle bygga, och där framgick att de skulle bygga från pontoner.
– Även det ställde vi frågor om, men eftersom de var totalentreprenör hade de rätt att välja sin egen byggmetod.
Therese Bäckström Zidoli säger att kommunens projektledning hade hjälp av inköpsavdelningen samt en konsult när avtalet skrevs.
Anbud får inte förkastas hur som helst, man måste följa reglerna.
Thérese Bäckström Zidoli
Projektchef, Skellefteå kommun
Det var bråttom när entreprenören skulle antas. Från det att anbuden öppnades och till samhällsbyggnadsnämnden skulle besluta gick det bara en vecka.
Gick det för snabbt när avtalet skrevs?
– Jag kan inte säga om det var onormalt snabbt och vad det fick för konsekvenser. Jag vet i alla fall att minst tre tidigare kunder åt Kauno kontaktades för referenser. Det var både svenska och utländska beställare.
– Det kollades också CV på alla nyckelpersoner som skulle jobba med projektet.
När nämnden fattade beslut efter en vecka fick politikerna se vissa dokument men inte andra från anbudsförfarandet. Det är något som har kritiserats nu i efterhand.
– Vi kan inte lämna ut allt, eftersom det blir allmän handling. Det finns affärssekretess, eftersom anbudsgivarna kan vilja hålla vissa uppgifter hemliga för sina konkurrenter. Men vi hade en muntlig presentation, säger Therese Bäckström Zidoli.
Chefen har ordet
Högsta chef på samhällsbyggnad är Sebastian Olofsson. Han började på jobbet för 1,5 år sedan, tidigare var han chefsjurist på Skellefteå kommun.
Ser du att det gjordes några fel?
– Jag kan inte se några juridiska fel i upphandlingen av Kauno Tiltai. Avtalet var förmånligt för kommunen, och vi strävar efter att det ska uppfyllas.
Sebastian Olofsson, förvaltningschef på Samhällsbyggnad, Skellefteå kommun
När det gäller prisökningar säger han att anbudsgivare måste ta höjd för dem när ett anbud görs utan index. När det gäller de tillkommande onormala prisökningarna säger han att kommunen skulle kunna godkänna dem, men då måste Kauno bevisa de extra ökningarna, genom att avslöja vad de hittills har betalat.
– Vi har många gånger visat hur de behöver redovisa sina kostnader. Vi har till och med hjälpt dem med en mall, men de lämnar inte nog mycket information, och då kommer vi inte vidare, säger Sebastian Olofsson.
– Istället har de begärt en allmän indexhöjning, men det är emot avtalet. Vi måste följa lagen om offentlig upphandling och ta ansvar mot de andra anbudsgivarna, de som inte fick uppdraget.
Har det funnits en kulturkrock i era relationer?
– Det vill jag inte spekulera om. Men kanske har Kauno saknat viss kunskap om den svenska lagstiftningen.
Kommunen har hittills betalat mer pengar än vad arbetet anses vara värt, men Sebastian Olofsson tycker inte att de varit ansvarslösa med pengarna.
Vi har köpt in expertkunskap
Sebastian Olofsson
Förvaltningschef, Samhällsbyggnad
– Det är svårt att dra en skarp gräns när man slutar betala fakturor. Vissa hör till godkända extraarbeten och måste betalas, medan de som hör till avtalet så småningom stoppades.
– Därför ser vi nu fram emot värderingen av utfört arbete. Den ska visa om vi har rätt att få pengar tillbaka.
Politiker påstår att ni saknar kompetens...
– Jag anser att projektorganisationen har stor kompetens. Vi har även köpt in expertkunskap kring broentreprenader just för att få rätt kompetens. Det gäller exempelvis när entreprenören upphandlades.
– Vi kan inte ha den expertkunskapen anställd eftersom den här typen av jobb görs så sällan.
Sebastian Olofsson säger att förvaltningen absolut ska lära av erfarenheten, och att bygget framöver ska utvärderas.
– Vårt fokus är nu framåt och att göra en bra bro åt befolkningen. Om vi får uppdraget att slutföra så ska vi göra det.
Tisdag 25 mars ska kommunfullmäktige avgöra Karlgårdsbrons framtid.