Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Irina Filatova från Boliden uttryckt sitt motstånd mot kriget och den ryska regimen offentligt. Hon har publicerat och delat artiklar och texter på sociala medier och skickat pengar till stöd för Ukraina. Hon har också engagerat sig i Navalnyjs stiftelse FBK och protesterade utanför ambassaden i samband med det ryska valet i mars och uttalade sig därifrån i SVT:s sändning.
Det känns som ett dödsstraff.
Irina Filatova
För det riskerar hon upp till 20 års fängelse när hon återvänder till Ryssland eftersom landet lagstiftat mot spridning av ”falsk information” om rysk krigföring.
Men för henne är det självklart att aktivt visa var hon står i frågan.
– Om jag kan öppna en persons ögon om att det som händer i Ryssland är fel så kan jag säga att jag har lyckats.
Stora delar av Irina Filatovas släkt kommer från Ukraina och hon har kvar familj där som drabbats av kriget.
– Invasionen berörde mig personligen eftersom det handlar om min familj.
Hon jobbar i Skellefteå och har ett förstahandskontrakt på en lägenhet i Boliden. Hennes lön når inte upp till de nya, högre gränserna och därför är ett arbetstillstånd inget alternativ. Hennes sista hopp var att få flyktingstatus.
Efterlyst i Ryssland
Framför henne på köksbordet ligger en tjock hög papper med bland annat Migrationsverkets senaste beslut.
– Migrationsverket tycker inte att det jag publicerat på nätet är tillräckligt för att låta mig stanna. Och att pengarna jag skickat till Ukarina inte är tillräckligt mycket. Hur mycket är tillräckligt? Ska jag skicka en miljon för att det ska vara tillräckligt? Ska jag ha en halv miljon följare för att det ska vara tillräckligt? Vad är tillräckligt?
I januari i år greps en rysk-amerikansk kvinna i 30-årsåldern av rysk säkerhetstjänst. Hon anklagades för förräderi – för att hon donerat 50 dollar till en organisation som skickar bistånd till Ukraina, rapporterar New York Times.
Irina Filatova berättar att hon är efterlyst i Ryssland. Hennes mormor som bor på adressen hon senast var folkbokförd på i landet fick besök av civilpolis, bara fyra dagar efter hon protesterat utanför ryska ambassaden i Stockholm. De sökte Irina Filatova för att överlämna en kallelse till förhör.
Så länge jag är i Sverige kan inget hända.
Irina Filatova
– När hon berättade det blev jag väldigt rädd men tänkte att så länge jag är i Sverige kan inget hända.
– En person som jag kan bara försvinna in i mörkret, in i dimman, berättar hon och menar att det inte spelar någon roll för Rysslands regim hur stor eller liten spridning hennes aktivism haft.
Experten: ”Svårt att avgöra”
Hon har överklagat Migrationsverkets beslut men nekats möjligheten att höras på nytt när ärendet ska ses över. Hon hoppas att de ska dra samma slutsats som hon själv: återvänder hon till Ryssland innebär det fängelse.
Li Bennich-Björkman är professor i statsvetenskap vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier på Uppsala Universitet och säger att Irina Filatovas oro är befogad:
– Jag skulle tro att den bedömningen är riktig från hennes sida.
Li Bennich-Björkman säger att det är svårt att avgöra i vilken skala som Ryssland griper folk för att ha kritiserat kriget, eftersom alla uppgifter som kommer från Ryssland måste betraktas som propaganda.
Sverige är hennes hem
Hon har levt den största delen av sitt liv i Sverige och ser inget annat land som hemland.
– Jag har gått i skolan och gymnasiet här och vill gärna plugga. Jag vet att jag kan. Jag skulle kunna bli chef. Men jag har ingen möjlighet att få ett normalt liv.
När hon kom till Sverige var det tillsammans med sin mamma. Under sin tid som minderårig fick de aldrig något uppehållstillstånd. När Irina Filatova blev myndig, och med det ansvarig för sin egen asylprocess, fick hon avslag samtidigt som hon fick reda på att hon var gravid med sitt första barn.
– Jag behövde lämna i väntan på mitt arbetsvisum. När jag var i Ryssland fick jag två besked: först avslaget, sen graviditeten. Då blev jag väldigt rädd. Jag skaffade ett tvåårsvisum, kom tillbaka till Sverige och kände mig trygg igen. Då trodde jag att allt skulle lösa sig. Jag fick mitt andra barn ganska snabbt inpå. Jag säger inte att det var smart men det var livet som hände. Det var aldrig min plan att det skulle bli så här. Men jag var ju själv nästan ett barn.
Efter två år gick Irina Filatovas visum ut. Enligt henne var det påtryckningar utifrån och rädslan för att separeras från barnen som gjorde att hon själv inte uppsökte myndigheterna efter det.
Hon förstår att hon genom att stanna brutit mot svensk lag men förstår inte hur Migrationsverket resonerar när de anser att: ”ovanstående omständigheter inte med tillräcklig styrka talar för att du riskerar förföljelse på grund av politisk uppfattning”. Vilket det står i beslutet som Norran tagit del av.
– Jag går inte över vägen när det lyser rött och spottar inte ut mitt tuggummi på vägen. Men enligt Migrationsverket är jag kriminell. Vad är det som krävs? Det är min största fråga.
– Jag har inte försökt gömma mig. Jag har alltid försökt att legalisera mig. Det har varit jättejobbigt att leva utan papper och jag förstår att det var fel. Men det livet var bättre än att ta med mina barn till Ryssland.
Jag är jätterädd för att separeras från mina barn.
Irina Filatova
Barnen som är födda och uppväxta i Sverige har inte medborgarskap i något land och är därför inte utvisade. Men enligt Irina Filatova kommer de i praktiken att separeras från sina föräldrar, vilket är ett brott mot barnkonventionen som är lagstadgad i Sverige. Deras pappa är nämligen också utvisad, men kan enligt henne inte heller återvända till sitt hemland på grund av risken för förföljelse. Vad som kommer att hända med barnen är alltså något som hon själv inte riktigt vet.
När Irina Filatova pratar om barnen kan hon inte hålla tårarna tillbaka. Hon säger att hon aldrig hade stannat utan tillstånd om det inte vore för dem och att allt hon vill är att ge dem trygghet.
– Jag är jätterädd för att separeras från mina barn. Jag hade inte brytt mig lika mycket om det handlade om bara mig. Men nu är det inte bara jag, jag har två barn som jag måste ta hand om.
Trots allt ångrar hon inte att hon från första början kom till Sverige.
– Det är den bästa presenten jag fått i mitt liv. Att min mamma tog mig hit och visade mig att det finns bättre.
Hennes önskan är att få stanna i Sverige och kunna ge sina barn ett normalt liv, varken mer eller mindre.
– Jag vill inte ha ett slott och stjärnor som faller från himlen. Jag är frisk och kan själv. Jag vill bara få chansen att stanna. Hoppet dör sist.
Migrationsverket avböjer intervju
Migrationsverket har avböjt att prata om det specifika ärendet, trots Norrans fullmakt, och hänvisar till att beslutet är överklagat.
Som svar på några generella frågor skriver Migrationsverket följande:
Vad har Migrationsverket för generell policy i dagsläget angående utvisningar av personer till Ryssland?
”Migrationsverket har inte någon särskild rättslig styrning som gäller för asylsökande som kommer från Ryssland. Varje asylansökan prövas individuellt och om en person riskerar att utsättas för exempelvis förföljelse vid ett återvändande till hemlandet så kan personen beviljas asyl i Sverige. Bedömningen görs alltid i beaktande av uppdaterad och relevant landinformation om förhållandena i Ryssland.”
Har en person som befunnit sig i Sverige illegalt en tid samma förutsättningar att få skyddsstatus som en person, med samma utgångsläge, som inte gjort det?
”Bedömningen av om en person har rätt till skyddsstatus är framåtsyftande, alltså man bedömer vilken risk som skulle finnas för den enskilde vid ett återvändande till hemlandet. Det väsentliga för bedömningen av frågan om skydd är därmed inte hur länge man har befunnit sig i Sverige tidigare.”
Testas en person som kommit till Sverige som barn med samma förutsättningar som en person som kommit hit i vuxen ålder?
”Varje asylärende bedöms individuellt. Att någon ansöker om asyl innebär att personen begär skydd på grund av att det är farligt för henne eller honom att återvända till hemlandet, exempelvis på grund av risk för förföljelse eller på grund av krig. Det görs en framåtsyftande bedömning av vilken risk som finns för den enskilde personen vid ett återvändande. När det gäller uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter (alltså inte asyl) så är det generellt lättare för ett barn att få uppehållstillstånd än för en vuxen person.”
Kan Migrationsverket göra undantag från att förhålla sig till barnkonventionen eller ska den alltid efterföljas?
”Det finns många missuppfattningar om vilken roll barnkonventionen har när det fattas beslut i asylärenden. Barnkonventionen är svensk lag och ska alltid tas i beaktande när det fattas beslut i ärenden som rör barn. Exempelvis finns ett krav på att barn har rätt att komma till tals och att det inför beslutsfattandet ska göras en bedömning av vad som är barnets bästa (både på kort och på lång sikt).
Det finns däremot inget krav på att det beslut som fattas alltid ska vara i enlighet med vad som bedömts vara det enskilda barnets bästa. Att beakta barnets bästa innebär inte alltid att beslutet blir som barnet vill. När vi fattar beslut ska vi lyssna till barnet och tänka på barnets behov, men vi måste också tänka på vad lagen säger om vem som har rätt till uppehållstillstånd i Sverige.”