Elin Holmqvist visar upp en av cellerna i arresten i Skellefteå. Om du skulle hamna i slagsmål på fyllan riskerar du att tvingas nyktra till här.
Dagsljuset strilar in genom persiennerna, men fönstret är förseglat. Ett litet, avlångt rum med kala vita väggar. Det enda som finns utplacerat på det golvet är en vit madrass med en tillhörande platt kudde.
– De flesta trivs inte och det kan man ju förstå, säger Elin Holmqvist, gruppchef för stationsbefälet och arresten vid Skelleftepolisen.
Vi befinner oss i en cell, reserverad för den som omhändertagits enligt LOB, i arresten på Skellefteå polisstation.
Vid sidan av cellens dörr finns en ringklocka, där du kan tillkalla arrestpersonalen. Lite längre in i rummet finns en liten station där du har tillgång till vatten. Det är det enda som erbjuds när någon nyktrar till här. Vistelsen brukar vara i sex timmar, men max åtta.
– Vi ger bara vatten, eftersom vi inte har den vårdkapacitet som ett sjukhus har. Vi har väldigt dåliga förutsättningar för att hantera om du skulle bli illamående, säger Elin Holmqvist.
”De flesta trivs inte och det kan man ju förstå.”
Elin Holmqvist
Gruppchef vid Skelleftepolisen.
Lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB) ger polisen rätt att omhänderta personer som är så berusade att de inte kan ta hand om sig själva, eller utgör en fara för sig själva eller någon annan. Förra året gjorde Skelleftepolisen 539 omhändertaganden enligt LOB, enligt statistik från Region Västerbotten. De flesta skedde under juli och juli i fjol.
– Det kan handla om att en kraftigt berusad person hittats sovande på en olämplig plats i stan. Men det finns alla möjliga situationer och exempel, säger Tommy Nilsson, stationsbefäl vid Skelleftepolisen.
Om du behöver gå på toalett eller någon annan form av hjälp så kan du tillkalla arrestpersonalen genom en liten knapp vid sidan av dörren. En vattenstation finns precis bredvid.
Många kanske förknippar LOB med uttrycket att ”sova ruset av sig” i en cell i arresten. Faktum är att LOB är en vårdlag, som syftar till att personer ska få medicinsk undersökning, vård och stöd.
Men det är polispatruller som gör en första bedömning om en person ska omhändertas enligt LOB. Nästa steg blir att bedöma hur personen ska få nyktra till på ett säkert sätt. Ibland förs en person direkt till akuten, om tillståndet kräver det.
Minderåriga och unga personer skjutsas ibland hem till sina föräldrar.
– Då måste det finnas en person i hemmet som kan titta till personen, oftast en förälder, säger Tommy Nilsson.
– Vår målsättning är att kunna överlämna yngre personer till en anhörig som kan ta hand om den, istället för att tonåringen ska behöva tillnyktra hos oss eller i vården, säger Elin Holmqvist.
Tommy Nilsson, stationsbefäl vid Skelleftepolisen.
Det främsta skälet till att någon hamnar här är att polisen uppfattar att den omhändertagna personen utgör en fara för andra personer.
– Det handlar om tillfällen fall när någon blir påverkad av alkohol på ett sätt som gör att hen är våldsam eller aggressiv, säger Elin Holmqvist.
– Ett praktiskt exempel är att man varit inblandad i ett bråk, säger Tommy Nilsson.
Ibland finns det inte plats på Tillnyktringsenheten. Då kan en person tvingas nyktra till i arresten, trots att den inte upplevs som en fara för andra. Men personer som är över 65 år ska föras till sjukvård för medicinsk kontroll, då det finns en större risk för underliggande sjukdomar som kan eskalera vid hög berusning.
– Det sker oavsett hur personen beter sig. Yngre som berättar för oss att de har underliggande sjukdomar kan föras till sjukvård för medicinsk kontroll, även om de sedan förs till arresten, säger Tommy Nilsson.
Om du förs hit ska du först visiteras. Alla föremål som kan skada dig eller andra plockas bort innan du förs till cellen. Arrestpersonalen måste enligt lag hålla återkommande koll på hur de omhändertagna mår. Det får som mest gå 15 minuter mellan att någon tittar till dig.
– Vi ska ju ta hand om personen och se till att den överlever, säger Tommy Nilsson.
I samband med att du blir utsläppt får du information om vad som hänt och varför du blev omhändertagen.
– Det är ganska vanligt att folk tror att de har begått något brott. I vissa fall kan de ha gjort det, men i de allra flesta fall inte. Då är vi tydliga med att personen har varit inlagd för tillnyktring, säger Tommy.
Region Västerbotten sticker ut i statistiken, enligt Elin Holmqvist. I Region Västerbotten får fler personer tillnyktra hos vården än i en poliscell, än på många andra platser i landet. ”Vi på polisen är så glada att regionen har tagit ett stort ansvar för det. LOB är en vårdlag, men hur det sköts i praktiken skiljer sig i landet.”, säger hon.
Morgonen efter är personen ofta mer mottaglig för praktisk information, som att socialtjänsten i den kommun man är skriven kommer att bli informerad om att man blivit omhändertagen enligt LOB.
Vi lämnar Polishuset och arresten för att bege oss till Psykiatrin.
Psykiatrisjuksköterskorna Sanda och och Susann tillsammans med Lars Hellgren, avdelningschef på Beroendeavdelningen.
På Tillnyktringsenheten i Skellefteå finns fyra spartanskt inredda rum, med en säng, toalett och dusch. Här övervakas du istället av sjuksköterskor, undersköterskor och skötare med erfarenhet och specialistkompetens. Undersköterskan Tommy är en av dem.
– Vi är ett gäng trevliga personer som tar hand om dig. De som förs hit är generellt sett lugna, yngre eller personer som är kraftigt berusade, kanske så påverkade att de riskerar att sluta andas, säger han.
Förra året fördes 206 personer i Skellefteå till sjukvården för att få en medicinsk bedömning eller för att nyktra till här. Avdelningschefen Lars Hellgren vill att den siffran ska öka.
– Vi vill att fler som omhändertas enligt LOB ska föras till oss. Att någon behöver omhändertas kan bero på många olika av faktorer, delvis alkoholberusning, men även andra underliggande sjukdomar eller en kombination av berusningsmedel. Polisen har inte möjlighet att kontrollera de medicinska parametrarna, säger han och fortsätter:
– Sedan vill vi även få möjligheten att fånga upp personer som befinner sig i riskzonen för ett skadligt bruk.
Från vänster: Anna Fällman, biträdande verksamhetschef på Psykiatrin, Lars Hellgren, avdelningschef på Beroendeavdelningen, Josefin Berggren, avdelningschef på Beroendemottagningen. Längst fram sitter Tommy, undersköterska på Beroendeavdelningen.
Varje år dör mellan 100 till 200 personer av alkoholförgiftning, ofta i kombination med andra droger eller läkemedel. Yngre personer har större risk för att drabbas av alkoholförgiftning, understryker Lars Hellgren, chef på Beroendeavdelningen.
– Alkoholförgiftning är vanligare bland yngre personer, som har en lägre tolerans mot alkohol. De som dricker väldigt mycket och får en hög promillehalt löper risk för att drabbas av alkoholförgiftning, säger han.
Att dricka så mycket att man spyr är en annan konsekvens. I de fall där personen knappt är medveten innebär det direkt livsfara.
– Blir man så full att man är närmast medvetslös har man ingen kontroll. I det tillståndet påverkas även andningsfrekvensen. Risken för att man aspirerar är högre, alltså att du skulle kräkas och dra ner det i lungorna, säger Lars Hellgren.
Dessa risker är den främsta anledningen till att människor i första hand bör föras till vården.
Om man druckit mycket alkohol under en längre tid och ätit dåligt så kan risk för hjärnskador uppstå. Förenklat kan det beskrivas som näringsbrist i hjärnan. De patienterna som förs till Tillnyktringsenheten kan då få tiamininjektioner av sjuksköterskorna.
Psykiatrisjuksköterskan Sandra berättar att många som kommer hit är oroliga.
– Det utlöser en form av kris. De tror ofta att de gjort något brottsligt. Då försöker vi lugna dem och förklara för dem att de bara är här för att nyktra till under trygga förhållanden. Att vi är oroliga för personens hälsa och vill hålla lite koll.
Sandra och Susann tar hand om många som blivit omhändertagna med stöd av LOB, lagen om omhändertagande av berusade personer.
Att bli alldeles för full behöver inte alltid bero på att du druckit extrema mängder alkohol.
– Dagsformen påverkar. Det är sällan en bra kombo att dricka mycket när man har sovit och ätit dåligt, eller om man är väldigt stressad eller mår dåligt psykiskt. Många som kommer hit kanske egentligen inte har en så hög promillehalt, men de är ändå väldigt onyktra. Det kan vara en kombination av dessa faktorer och att man har en låg tolerans, säger Sandra.
Först görs ett antal kontroller av puls, blodtryck och promillehalt och syresättning i blodet.
– Vi frågar alltid om vi misstänker att personen tagit någon form av tabletter eller narkotika. Vi ställer även frågor om det finns några bakomliggande sjukdomar. Kort sagt, saker som gör att situationen kan förändras snabbt och som vi bör hålla extra koll på, säger Sandra.
De allra flesta svarar ärligt om de har blandat narkotika och alkohol. Sandra tror att det kan bero på hur frågan ställs.
– Vår ingång är att vi behöver veta detta för att kunna ta hand om personen på bästa sätt. Om någon tagit bensodiazepiner eller opiater så kan det påverka andningen, vilket vi förklarar. Då brukar personer ge med sig och säga: "Jo, jag tog lite sådant också".
Sandra och Susann arbetar som psykiatrisjuksköterskor på Beroendeenheten i Skellefteå.
Personalen bedömer vårdbehovet och tittar ofta till patienterna under natten.
– Om någon är så kraftigt berusad att den nästan är medvetslös så har vi en konstant övervakning tills dess att personen har en lägre promillehalt i blodet. I en poliscell riskerar man att missa det. Därför bör man vara hos oss, säger Sandra.
De allra flesta får sova, nästan helt ostört.
– Vi har blivit otroligt duktiga på att smyga, säger undersköterskan Tommy.
”Många vet inte om att de kan föras hit när de omhändertagits enligt LOB.”
Sandra
Psykiatrisjuksköterska
En inläggning på en teknisk vårdplats brukar pågå i ungefär sex timmar och max 24 timmar. Här finns mat och dryck. Personalen kan tvätta smutsiga kläder. Det finns möjlighet att gå på toa och ta en dusch i direkt anslutning till rummet.
– Vi kan även erbjuda frukost på sängen, säger undersköterskan Tommy Lindgren.
Dagen efter, när personen nyktrat till, görs en ny bedömning om personen behöver fortsatt vård. Det kan handla om allt från att plåstra om sårskador till en helhetsbedömning av personens fysiska och psykiska hälsa. De allra flesta får traska hemåt.
Personer under 25 år sätts i kontakt med Unga Vuxna för uppföljning. Beroendemottagningen sköter kontakten med personer över 25 år. Där arbetar Josefin Berggren som avdelningschef. När de ringer upp nästkommande vardag brukar många ha frågor.
– De undrar vad som hänt under kvällen och varför de hamnade hos oss. En del tror att man hamnar hos polisen om man blir omhändertagen enligt LOB. Vi är alltid tydliga med att vi vill erbjuda hjälp – att vi finns där för deras skull, säger hon.
Från vänster: Anna Fällman, biträdande verksamhetschef på Psykiatrin, Lars Hellgren, avdelningschef på Beroendeavdelningen, Josefin Berggren, avdelningschef på Beroendemottagningen. Längst fram sitter Tommy, undersköterska på Beroendeavdelningen.
Det finns inget krav på att svara på samtalet eller att ta mot hjälp. Förra året tackade 97 personer nej till fortsatt kontakt – 56 personer tackade ja. I de fallen kan händelsen vara ett uppvaknande, menar Josefine Berggren.
– Vissa upplever inte att de har något problem. Andra blir tacksamma. Det är som att luften går ur dem. Att det blev droppen, att man tänker: "Nu tar jag tag i det här".
Om det finns barn i hemmet måste vårdpersonalen göra en orosanmälan till socialtjänsten. Det är något som kan väcka oro hos föräldrar.
– Vi har skyldighet att göra orosanmälningar när det finns misstanke om att ett barn far illa. Därför gör vi en sådan om det finns minderåriga barn i hushållet, säger avdelningschefen Lars Hellgren.
– Det är inte för att socialtjänsten ska hämta barnen direkt, utanför att de ska kunna höra av sig för att erbjuda stöd, understryker undersköterskan Tommy.
Anna-Karin, Sandra och Elisabeth arbetar på Beroendeenheten. ”Jag tycker det är bra att personer får komma hit när de blir omhändertagna enligt LOB. Det kan göra en person uppmärksam på att den har ett skadligt bruk.”, säger Elisabeth.
Statistiken från Region Västerbotten från i fjol visar tydliga, men kanske föga förvånande trender. De allra flesta omhändertas under lördag eller söndagsdygnet.
– Vi märker en viss skillnad om det varit löning eller inte, säger undersköterskan Tommy.
Samma statistik visar att majoriteten av de som omhändertas enligt LOB är män. Skammen är utbredd bland många av de män som hamnar hos dem för tillnyktring, enligt Tommy.
En stol är placerad i det ena hörnet av rummet. Där sitter sjukvårdspersonalen för att hålla uppsyn på de personer som mår väldigt dåligt.
– Jag upplever att männen tänker att de ska vara tillräckligt starka för att ta sig ur det på egen hand. Det tycker jag är vansinnigt. Vi försöker få till en jämställd värld. Då ska det vara okej att söka hjälp för ett skadligt alkoholbruk, även som man.
Under sommaren ökar antalet omhändertaganden. De allra flesta lobbar sker under den tidiga sommaren. År 2023 syntes en tydlig topp i juli månad. Då gjorde polis runt 70 lobbar.
– Vädret spelar in. Även stora evenemang som studenten eller festivaler påverkar hur många som hamnar här hos oss, säger psykiatrisjuksköterskan Sanda.
Hon uppmanar föräldrar att hålla koll på sina barn, om de vet med sig att deras tonåring kommer att festa.
– Visa att du bryr dig, hör av dig. Ring och fråga: ”Hur är det?”, säger Sandra.
Det här händer efteråt
Polisen underrättar Transportstyrelsen och socialtjänsten i den kommun man är skriven om att man omhändertagits enligt LOB.
Om den person som omhändertagits enligt LOB, är vårdnadshavare till ett barn eller minderårig, så måste vårdpersonalen att göra en orosanmälan till Socialtjänsten.
Transportstyrelsen drar inte in ett körkort eller körkortstillstånd vid endast ett omhändertagande enligt LOB.
Men om en person upprepade gånger omhändertas enligt LOB, kan Transportstyrelsen göra en samlad bedömning och väga in fler omständigheter. Det kan leda till att ens ansökan om lämplighetsintyg för körkort avslås eller att körkortet återkallas.
Samma princip gäller när det kommer till frågor om vapentillstånd, som handläggs av polisen.
