”Min dröm är att se barnen växa upp… Det har varit den jobbigaste delen i det här beslutet”, säger Adam.
Vi backar bandet till mitten av april. Det är soligt när jag och min kollega rullar in på en tomt någonstans i Skellefteå kommun. Där bor en man i 40-årsåldern, som vi valt att kalla för Adam, tillsammans med sambo, barn och hund.
Adam möter upp oss ute och ursäktar att hunden skäller.
– Jag glömde fråga, jag hoppas ingen av er är allergisk! säger han.
Vi går in i villan. Bostaden är som vilken annan bostad som helst. I hallen hänger barnjackor och på golvet ligger någon hårtuss från hunden som fäller päls just nu.
Men medan Adam går in i köket för att hämta kaffe ser vi något som sticker ut. Längs elementet står packning uppradad inför en stundande avresa mot Ukraina. Väskor, hjälm, kängor...
”Jag gör det för min familj”
Många undrar nog: Vad är det som får en småbarnspappa att välja att åka och strida i Ukraina?
– Jag gör det för min familj. Men det var inget lätt beslut, säger Adam.
Vad säger din familj?
– De tycker det är jättejobbigt. Det gör även jag. Det sista man vill göra är att lämna sin egen familj. Många som inte känner mig tror att jag gör det av fel anledningar. Men är det något jag ska hålla hårt i så är det min egen moraliska kompass och anledningen till varför jag gör det. I förlängningen så gör jag det för min egen familj och vänner som jag har här hemma.
Inför avresan stod packningen uppradad i vardagsrummet. En utstickande detalj från det vardagliga hemmastöket.
Vad tror folk att du har för anledning att åka?
– Det vanliga… att man söker spänning eller försöker komma undan saker. Jag har hört många olika saker. Men för mig är det viktigaste att mina barn och min närmsta familj innerst inne ska veta varför. Det är det som betyder något i slutänden.
Känns det som att de förstår varför då?
– De flesta... Men helt ärligt så gör inte alla det.
Det här är en uppoffring för min familj också.
”Adam”
I slutet av april var det dags. Då åkte Adam ner till Ukraina. Han berättar att det varit ett svårt beslut att ta, men att han funderat länge – egentligen ända sedan Rysslands fullskaliga invasion ägde rum.
Anledningen till att han inte åkte då var att hans sambo var gravid med deras nu snart tvåårige son.
– Det var för att han skulle hinna träffa sin pappa. Vi vet ju vad det här innebär för risker, säger Adam.
Det här är ”Adam”
Ålder: Cirka 40 år.
Bor: Villa i Skellefteå kommun.
Familj: Sambo, barn och hund.
Bakgrund: Har jobbat inom industrin i flera år.
Adam heter egentligen något annat. Han är anonymiserad av säkerhetsskäl.
Vill dra sitt strå till stacken
Adam har jagat i många år och har också flera års yrkeserfarenhet av att jobba inom industrin. Däremot har han ingen militär bakgrund.
Hur landade du i att ändå åka till Ukraina?
– Det handlar om medmänsklighet. Det är många idag i Ukraina som hamnar hos Försvarsmakten som aldrig ens rört vid ett vapen. Det har jag i alla fall gjort. Jag säger absolut inte att jag kommer göra stor skillnad själv, men det handlar om att göra sitt och hjälpa till så gott man kan.
”Jag far inte bara dit för att slåss för de ukrainska civila, utan jag gör det för min egen familj i slutändan”, säger Adam.
Adam berättar att rapporteringen från kriget påverkat honom – när han sett och läst om hur den civila befolkningen påverkas.
– Det är så många oskyldiga liv som påverkas av kriget, säger han.
– Ukrainarna slåss inte bara för sin egen frihet och demokrati. De slåss för Europa. Då vill jag göra min del i det hela. Jag skulle aldrig kunna leva med att veta att jag är här hemma i Sverige och helt plötsligt skulle det bli en konflikt. Då kanske mina barn skulle leva i samma miljö som de ukrainska barnen gör idag.
Hur resonerar du kring att du åker till Ukraina för dina barns skull när vi är i ett tryggt land nu?
– Jag skulle aldrig kunna se mig själv i spegeln om mina barn skulle få genomlida ett krig – ett tredje världskrig – och jag vet själv att jag inte gjort det jag kunnat för att förhindra det. Jag skulle inte kunna säga att jag gjort allt. Hela tanken med att åka är att kriget inte ska behöva komma hit.
Jag skulle aldrig kunna se mig själv i spegeln om mina barn skulle få genomlida ett krig.
”Adam”
Men varför går du inte med i Sveriges försvarsmakt?
– Det är redan för sent. Då pratar vi om en öppen konflikt mellan NATO och Ryssland. Folk väljer fortfarande att åka till Ukraina för att folk vill förhindra det. Även om andra länder vill skicka soldater för att hjälpa till så kan de inte göra det för att man riskerar en öppen konflikt.
Han anser att alla som kan bör försöka göra något för att hjälpa till.
– Även om man inte kan åka för att strida för Ukraina så finns det mycket annat man kan göra. Det finns insamlingar för mat, förnödenheter och stridsfordon, men också annat som leksaker till barn.
Att förbereda sig för krig
Innan Adam åker berättar han att han skriver kontrakt med Ukrainas försvarsmakt när han lämnat Sverige.
Det första som väntar är några veckors utbildning och träning. Beroende på om han ska ingå i någon särskild arbets- eller uppdragsgrupp väntar ytterligare utbildningar, men det får han reda på först efter uttagningar på plats.
Eftersom Adam inte är ukrainsk medborgare så kan han enklare avsluta sitt kontrakt. ”Det känns ju tryggt för min del, men det är också hemskt att det är så. Mitt liv är ju inte mer värt än någon annans.”
Adam förberedde sig under en längre tid att åka till Ukraina. Hemma har han tränat på bland annat uthållighet genom att gå långa sträckor med mycket vikt.
– Jag startar på en låg grund, men det är inte från noll. Tyvärr är det många andra som gör det. Skillnaden mellan mig och dem (ukrainarna) är att de inte alltid har så mycket till val.
Inför avresan har han tränat till viss del hemma. Dels har han övat på uthållighet genom att vandra långa sträckor med tung vikt, dels har han lärt sig en del grundläggande sjukvård.
– Det är både för mig själv, men även för de runtomkring mig – att jag ska kunna hjälpa dem.
Adam har svårt att tro att en konflikt mellan Ryssland och NATO skulle uppstå så länge man lyckas göra motstånd mot Ryssland inne i Ukraina. ”Det skulle innebära ett tredje världskrig – och det får bara inte hända.” Bilden är tagen i Izium, Ukraina, 2022.
Han nämner också att han lärt sig vissa färdigheter genom jakten, såsom hur man håller sig undangömd.
– Men då handlar det om djur – här handlar det om människor och teknik. Det är värmekameror, drönare och sådant. Det kräver att man har koll på hur man förhindrar att bli upptäckt av sådana grejer istället.
Det är stor skillnad på jakt i skogen och en krigssituation. Hur tänker du kring det? Både att folk kommer leta efter dig, men också vad du kan behöva göra.
– Det är absolut skillnad. Det är inte samma som jakt och jag hade inte tänkt inbilla mig det heller. Jag tror egentligen ingen kan säga om de kommer att klara av det eller inte. Det finns nog inget som kan förbereda dig. Men som du säger – i slutänden är det människor på båda sidor.
Planen att komma hem igen
Adam berättar att det lika gärna skulle kunna bli så att han kommer fram till Ukraina och efter ett tag märker att han inte klarar av att göra sitt jobb där. Då kan det helt enkelt bli så att han återvänder till Sverige.
Du kan ändå komma att se hemska saker. Hur tror du det blir att återvända hem efter det?
– Jag och min sambo har redan bestämt att jag ska prata med en psykolog. Jag förstår ju att saker och ting kan ske där nere, den biten kan jag inte göra så mycket åt. Men det är inget jag vill belasta min familj eller vänner med, utan jag ska prata med en oberoende, säger Adam och fortsätter:
– Jag förstår att det här är något som kommer att förändra något hos mig, oavsett hur det går i slutänden. Det vore konstigt om det inte gjorde det.
Tanken är ju att jag ska komma hem.
”Adam”
Adam understryker vikten av att hålla hårt i sina grundvärderingar och att inte tappa medmänskligheten.
Han säger att han förstår att hans beslut medför risker. Det kan vara så att han aldrig kommer hem igen, men målet är något annat.
– En vacker dag vill jag ju komma hem igen, och att det här (kriget) förhoppningsvis är över. Jag vill spendera tid med min familj och vara en bra pappa. Jag vill vara en stabil förebild för mina barn i slutänden.
”Han kanske aldrig får egna minnen av mig”
Under tiden vi sitter där kring vardagsrumsbordet och pratar så brister Adams röst några gånger. Det sker när han pratar om sin familj.
– Det är inte det att jag vill fara, utan det känns som att jag måste.
Det är just barnen som gjort att beslutet varit svårt att ta.
– Men det ökar också vikten av att komma hem igen. Jag har för mycket att komma hem till, så är det bara.
Du sa tidigare att anledningen till att du inte åkte för två år sedan var att din sambo var gravid. Men vad är det som gör att du tycker det känns mer okej att åka nu?
– Helt ärligt är det mycket svårare idag. Det var hennes önskan att skapa minnen, ta bilder... så man kan visa honom (sonen) sen. Vi vet ju riskerna som kommer med att åka.
Min son kanske aldrig ens kommer ha några egna minnen av mig.
”Adam”
Vad är det som gör det svårare?
– Om jag ska vara helt självisk så…
Adam tystnar ett ögonblick innan han fortsätter:
– Jag har ju fler barn, så det hade inte varit lätt ändå, men just att... han kommer inte minnas mig när han blir äldre. Det var jobbigt att inse att han kanske aldrig ens kommer ha några egna minnen. Det slog mig först då.
När du tog beslutet att åka?
– Nej, när jag höll honom i famnen första gången… De är det bästa jag har. Barnen är det bästa jag har. Det är för dem jag gör det här. Även om de säkert inte förstår det fullt ut.
