Hit flyger turisterna 220 mil – för en stund med tomten

Pajala
Lästid cirka 4 min

För drygt tio år sedan bestämde en man i cowboyhatt att tomten bor i den lilla byn Juhonpieti. I december flyger rekordmånga britter dit för att leka i snön och äta svenska köttbullar. De reser långt för att hitta julkänslan – för några timmar. "Jag älskar det", säger Sophia Wyatt-Hamon.

Klockan är 03.00. Platsen ett hotellrum nära flygplatsen i Bristol, England.

– Vakna Sophia, vi måste åka nu, säger faster Emma.

– Va, var ska vi? svarar Sophia yrvaket.

Emma ler.

– Vi ska hälsa på tomten.

***

Himlen är täckt av purpurmoln när tystnaden bryts av ljudet från flygplanet. Det är ett av 14 "tomteflyg" som i år kommer till Pajala med turister från de brittiska öarna. Nu i december har rekordmånga 2 600 britter, irländare och skottar betalat runt 8 000 kronor var för bara några timmar med snö och tomte i Juhonpieti några mil norr om polcirkeln.

Det fullbokade planet med 189 stolar taxar in och människor strömmar ut. 80 av dem är barn.

Om drygt sex timmar ska alla kliva på igen.

undefined
Planet tar 189 passagerare och i år kommer rekordmånga 14 "tomteflyg" till Pajala. Det innebär alltså runt 2 600 personer.

***

De anländer till Juhonpieti i två skyttelbussar och delas in i fyra grupper på området som inte är större än några fotbollsplaner. Några börjar vid renarna, andra vid hundspannen. Alla träffar tomten i en stuga i skogen och därifrån får de åka skoterkälke. Inne i Tomtemagasinet bjuds det på spagetti och köttbullar, soppa och varmkorv till barnen.

Storögt kastar sig barnen ut i pudersnön. En vithårig morfar från Bath skrattar när han får snö i nacken. Barnbarnet som låg bakom attacken flyr bort mot renarna, som är gruppen med gröna västars första stopp.

undefined

"Jag älskar det. Och jag älskar snön."

Sophia Wyatt-Hamon, 9 år

Renrajd

Där vid renslädarna möter vi Sophia Wyatt-Hamon, 9, som väcktes mitt i natten med denna överraskning.

– Jag älskar det. Och jag älskar snön, säger hon.

– Hon vill komma tillbaka redan nu, säger hennes faster.

Mest ser Sophia fram emot sin "husky ride", att åka hundspann. Men självklart att träffa "the big man", tomten alltså. Vi får hänga med när hon knackar på i hans lilla stuga i skogen.

– Jag bor på Isle of Wight så vi får inte så mycket snö, det är ganska tråkigt, säger hon.

Hon reser med sin faster Emma Cooper och hennes väninna Sheila Darbyshire.

– Jag har sagt till Sheila att jag ska gräva ner henne i snön – och det kommer att hända, säger Sophia och ler stort.

Emma Cooper är en tandhygienist från Devon. Hon berättar att några av hennes patienter rest hit tidigare.

– De har berättat hur magiskt det är och vi älskar att göra galna saker, säger hon.

undefined
Inne på Tomtemagasinet serveras spagetti och köttbullar, soppa och varmkorv till barnen.

Det är jakten på julkänsla som drar, berättar de. Att få se riktig snö och se tomten.

– Vi tänkte först resa till Rovaniemi, men här är alla på planet de enda besökarna. Det är inga andra, och väldigt välorganiserat, så det blir inga köer som på andra tomteställen, säger Sheila.

undefined
För barnen är det ofta första gången de leker i snön och glädjen smittar snabbt av sig.

Hon tycker inte att resan är så dyr med tanke på att det täcker flyg, mat, alla aktiviteter och varma kläder.

– Hemma har vi inte ens vinterkläder.

Vi frågar hur de tänker om att de flyger hit för bara några timmar. Hur hållbart är det med tanke på utsläppen av koldioxid och det allt varmare klimatet?

– Det är ett fullt flygplan, och det finns egentligen mycket annat som släpper ut mycket mer, säger Emma.

– Men det är klart att man känner sig lite skyldig, säger Sheila.

***

undefined
Från höger: Alf Andersson med frun Marietta Andersson (sittande), Kerstin Svala, Veronica Backgård och maken Jan Backgård som tagit över Tomtemagasinet. Lennart Kyrö och Tomas Petäjävaara från Korpilombolo har jobbat här i flera år.

En halv miljon tomteturister reser årligen till finska Rovaniemi. Nu har ett decennium gått sedan den alltid cowboyhatt-prydde Pajalaprofilen Alf Andersson, nu 78 år, bestämde sig för att han kunde göra samma sak i Juhonpieti.

Han sålde in sin idé om en arktisk dagstur till en researrangör i Storbritannien.

 – De var skeptiska först. Men efter en vecka ringde de och sa att vi testar, berättar han.

undefined
Hundspannet var populärt bland de besökare vi pratade med. De 30 hundarna körs inte i egen regi utan är ett samarbete med företaget Explore the north. Totalt tolv entreprenörer är inblandade i Tomtemagasinet.

Han kör buss men har annars lämnat det mesta till nästa generation. Tomtemagasinet låg länge ute till försäljning, men annonsen har plockats ner och nu driver dottern Veronica "Kicki" Backgård och hennes man Jan stället.

– Det är roligt att det kommer att finnas kvar, säger Alf Andersson.

undefined
Kerstin Svala, 71, från Anttis har varit med ända sedan starten som grundaren Alf Anderssons högra hand. "Vi är som en stor familj", säger hon.

För Kerstin Svala, 71, från Anttis är december synonymt med tomteresor. Hon har varit med sedan starten och är Jans kusin.

– Vi är som en stor familj.

Hon tycker att tio år gått fort

– Helt plötsligt är det dags igen. Det är så roligt att jobba med det här för man ser alla glada barn och alla tycker det är "amazing". Även om det är jobbigt att jobba åtta dagar i sträck så orkar man för det är så roligt.

undefined
Jan Backgård har tagit över tillsammans med frun Veronica, dotter till grundaren Alf Andersson. Till vardags kör han buss för LLT i Luleå. "Men man vill ju göra annat än att köra buss", säger han.

Hur länge kan du se att det här finns kvar?

– Nu när Jan och Kicki tagit över tror jag det kan finnas kvar hur länge som helst.