SÄ hÀr sÄg det ut pÄ ön efter stormen Hans framfart den 8 augusti. Kraftiga fallvindar skapade breda strÄk dÀr alla trÀd bröts till marken eller knÀcktes, medan skogen i nÀrliggande omrÄden kunde klara sig helt.
Erik Grubbström bor i BjurtrÀsk och Àger skog i MenstrÀsk. BÄda byarna ligger lÀngs det strÄk dÀr ovÀdret orsakade mest skada nÀr stormen Hans drog in över norra Sverige i augusti i fjol.
Det var en dag som Erik sent kommer att glömma.
â Vi var hemma och kollade pĂ„ stormen som alla andra. Det blev helt vitt, man sĂ„g ingenting och plötsligt lĂ„g alla trĂ€d pĂ„ backen, berĂ€ttar han.
OvÀdret varade bara i nÄgra minuter. Sedan försvann det, lika snabbt som det hade kommit.
â NĂ€r det hade lugnat ned sig sa jag till min sambo att det nog Ă€r bĂ€st att jag far och ser till Ă€gorna i MenstrĂ€sk.
Det var pÄ vÀgen dit som han insÄg vidden av vad som hade hÀnt. Allra först nÀr han kom till Fromheden, och dÄ vÀnde han om för att hÀmta sin drönare.
Jag hade aldrig sett nÄgot liknande
Erik Grubbström
SkogsÀgare
â Sedan sĂ„g jag förödelsen nĂ€r jag passerade MalĂ„n. DĂ€r var det riktigt illa, jag hade aldrig sett nĂ„got liknande, berĂ€ttar Erik.
I MenstrÀsk sÄg det dÀremot inte sÄ illa ut nÀr han först tittade ut mot ön frÄn vÀgen. TrÀden nÀrmast stranden mot byn hade klarat sig rÀtt bra.
Men nÀr han körde en bit till, kom fram till BÀckerudden och sÄg baksidan av ön blev bilden en annan:
â DĂ„ sĂ„g jag hur otroligt illa det var. Jag sĂ„g direkt att nu stĂ„r vi inför ett extremt jobbigt och lĂ„ngdraget projekt.
Det blev Ànnu tydligare nÀr han skickade upp drönaren för att fÄ en översiktsbild av lÀget. PÄ den omkring 40 hektar stora ön hade nÀstan all skog blÄst ut. Bara mindre remsor hÀr och dÀr hade klarat sig.
I det lĂ€get stĂ€lldes Erik inför tvĂ„ alternativ â att ta vara pĂ„ virket direkt eller vĂ€nta till vintern?
Efter att ha gjort en snabb överslagsberÀkning och övervÀgt saken bestÀmde han sig för det senare.
â En prĂ„m Ă€r bara att glömma. Det blir hundratals vĂ€ndor, Ă€ven om jag fĂ„r tag pĂ„ den största prĂ„m som man fysiskt kan ta hit. Alternativen var inte mĂ„nga. Det fick bli en isvĂ€g.
Erik Grubbström, skogsÀgare i MenstrÀsk, och Nils Berglund, virkesköpare pÄ SCA i Norsjö, konstaterar att arbetet har flutit pÄ bra med bÄde isvÀgen och avverkningen. Det gynnsamma vÀdret i vinter har varit en viktig faktor.
I samma veva kom ocksÄ Nils Berglund, virkesköpare pÄ SCA i Norsjö, in i bilden. Erik behövde anlita nÄgon med god erfarenhet av att avverka vindfÀllen som sÄ smÄningom skulle tÀckas av snö och dÄ föll valet pÄ bolaget och entreprenören Mano Skog.
Samtidigt var han redan frĂ„n början instĂ€lld pĂ„ att bygga isvĂ€gen sjĂ€lv. Det handlade om att hĂ„lla nere kostnaderna â om alltför mycket arbete lejs bort blir ett sĂ„dant hĂ€r projekt snabbt en förlustaffĂ€r.
Erik berÀttar att det första han gjorde var att titta pÄ gamla satellitbilder tagna pÄ vÄrkanten.
Viktigt hitta bÀsta stÀllet
â Var har isen rivit sist? Det fĂ„r till exempel inte vara nĂ„gra strömmar dĂ€runder. Den hĂ€r strĂ€ckan sĂ„g bra ut, det gĂ„r ganska bra att komma iland pĂ„ bĂ€gge sidorna och det Ă€r inte sĂ„ himla lĂ„ngt, fem-sexhundra meter ungefĂ€r.
SjÀlva vÀgbygget började med en förhoppning och en noggrann koll pÄ vÀdret: mÄtte det frysa ordentligt innan det snöar första gÄngen.
â SĂ„ fort isen Ă€r tillrĂ€ckligt tjock för att bĂ€ra en lĂ€tt fyrhjuling och den första snön kommer mĂ„ste man ut och ploga, sĂ€ger Erik.
VÀgen spolas med kraftfulla uppvattningspumpar, som stoppas ned i borrhÄl i isen. Sedan tar det en till tvÄ dagar för isen att frysa helt, beroende pÄ hur kallt det Àr.
Eftersom en isvÀg för tunga transporter mÄste vara 80 meter bred blir det Ätskilliga svÀngar frÄn sida till sida. NÀr det Àr klart, och plogkanterna har bildat en naturlig vall lÀngs vÀgen, Àr det dags att tÀcka isen med vatten.
Det sker med hjÀlp av speciella pumpar och gÄr till sÄ att man borrar massor av hÄl i isen, stoppar ned pumparna i hÄlen och sedan lÄter dem sprida ut vattnet.
NÀr det Àr klart gÀller det att trycka igen hÄlet sÄ fort som möjligt sÄ att inte vattnet rinner tillbaka. Sedan Àr det bara att vÀnta pÄ att vattnet ska frysa till is.
Nils Berglund, SCA, i samsprĂ„k med skogsĂ€garen Erik Grubbström. De Ă€r glada över att arbetet har gĂ„tt sĂ„ snabbt. âEfter pĂ„sk vill man inte gĂ€rna köra sĂ„ lĂ€ngeâ, sĂ€ger Nils.
Erik berÀttar att det tar mellan tio och tolv timmar att ploga vÀgen och ungefÀr lika lÄng tid att vattna. DÀrefter tar det en till tvÄ dagar innan isen Àr helt genomfrusen.
DÄ Àr det bara att vattna igen. Om det inte har snöat, vill sÀga, dÄ mÄste plogen fram först.
Sedan upprepas proceduren om och om och om igen.
Stormen Hans
Stormen Hans var ett extremvÀder som pÄverkade omrÄden i Sverige, Norge, Danmark, Finland och delar av de baltiska lÀnderna. OvÀdret orsakade jordskred, översvÀmningar, skador pÄ infrastruktur och egendom, och dödsfall. Hans hÀrjade i Sverige mellan den 6 och den 11 augusti 2023.
Den 8 augusti drog ovÀdret in över norra VÀsterbotten och slog dÄ hÄrdast mot en sju mil lÄng strÀcka frÄn BjurtrÀsk i sydost till Adak i nordvÀst. HÀr skapade kraftiga fallvindar breda strÄk dÀr trÀden antingen bröts till marken eller knÀcktes pÄ mitten.
Enligt Skogsstyrelsen drabbades ett omrÄde som var omkring 75 000 hektar stort, dÀr mellan 500 000 och en miljon kubikmeter skog blÄste ned.
Arbetet har ocksĂ„ skett under stark tidspress. Om bygget inte blir klart förrĂ€n i marsâapril kanske inte vĂ€gen hĂ„ller hela vintern, och dĂ„ riskerar stora mĂ€ngder virke att bli kvar pĂ„ ön.
â Man kan inte vila en minut, utan nĂ€r snön slutat falla Ă€r det bara att fĂ„ bort snön. Och i samma sekund som snön plogats bort Ă€r det bara upp med vattnet, sĂ€ger Erik.
Mitt pÄ isvÀgen Àr isen som allra tjockast, 140 centimeter, och dessutom extremt kompakt. Det ska jÀmföras med omkring 50 centimeter pÄ andra stÀllen pÄ sjön.
Samtidigt Àr det ett arbete som har omgÀrdats av strikta sÀkerhetsregler och noggranna kontroller.
NĂ€r vĂ€gen i januari började vara tillrĂ€ckligt tjock, omkring 80â90 centimeter, kom ett testföretag med radarutrustning för att skanna av vĂ€gen och kolla sĂ„ att det inte fanns luft, vatten som inte frusit eller stora sprickor dĂ€r.
Det gjorde det inte, isen var homogen rakt igenom och dÄ blev ocksÄ vÀgen godkÀnd för att slÀppa fram den första skogsmaskinen. DÀrmed kunde ocksÄ avverkningen börja, vilket var ett stort ögonblick för Erik.
NÀr skördaren gick över sÄ var det pÄ nÄgot vis den stora grejen
Erik Grubbström
SkogsÀgare
Visserligen behövde isvÀgen byggas pÄ med ytterligare nÄgra decimeter för att de Ànnu tyngre timmerbilarna skulle fÄ köra dÀr. Men att fÄ ut skogsmaskinerna innan snön kunde bli för djup har varit den mest tidskritiska delen av arbetet.
â NĂ€r skördaren gick över sĂ„ var det pĂ„ nĂ„got vis den stora grejen. Det var extremt viktigt, sĂ€ger Erik.
NĂ€r Norran kommer pĂ„ besök har det hunnit bli slutet av februari. Avverkningen har nyligen avslutats, isen Ă€r 130â140 centimeter tjock och timmerbilarna kör för fullt över isvĂ€gen.
En timmerbil ger sig ut pÄ isvÀgen pÄ MenstrÀsket. Det fullastade ekipaget vÀger 74 ton och fÄr av sÀkerhetsskÀl bara köra Ätta kilometer i timmen över sjön.
Eller för fullt och för fullt â de 74 ton tunga ekipagen fĂ„r bara köra Ă„tta kilometer i timmen.
OcksÄ det Àr en sÀkerhetsÄtgÀrd. NÀr timmerbilarna kör lÀngs vÀgen tyngs isen ned sÄ mycket att det skapas en vÄg under den.
Om de kör för fort driver de vattenmassorna framför sig och dÄ har vattnet ingenstans att ta vÀgen nÀr det nÀrmar sig land. Det kan fÄ till följd att isvÀgen krossas.
Vi har haft otroligt tur med snön
Nils Berglund
Virkesköpare pÄ SCA i Norsjö
â SĂ€kerheten har varit högst upp pĂ„ dagordningen frĂ„n dag ett, sĂ€ger Nils Berglund, och tillĂ€gger att det ocksĂ„ var en sĂ„dan frĂ„ga som orsakade den enda egentliga pausen i projektet:
â Vi hade ett kort stopp efter att en grĂ€vmaskin gĂ„tt genom isen utanför Ărnsköldsvik. Det blev en tankestĂ€llare som gjorde att vi fick gĂ„ igenom alla projekt som vi hade igĂ„ng, bĂ„de myrvĂ€gar och isvĂ€gar.
Annars har arbetet flutit pÄ bra, sÄvÀl med isvÀgen som med avverkningen.
Det Àr betydligt svÄrare att avverka trÀd som ligger pÄ marken.
Om snötÀcket dessutom hade varit nÄgra decimeter tjockare skulle det ha varit Ànnu mycket besvÀrligare.
Till saken hör att Erik har byggt en isvÀg förr, efter en gallring för flera Är sedan. Men det var en mindre variant som bara skulle klara lÀttare last och inget som gÄr att jÀmföra med det hÀr projektet.
Han sÀger ocksÄ att det har varit lyckosamt för honom att det finns en annan avverkning i omrÄdet, dÀr SCA har anlitat företaget BDX frÄn PiteÄ för att bygga en lite mindre isvÀg.
â De har fungerat lite som ett tekniskt stöd för mig. Jag har jobbat efter deras isvĂ€gsmanual och Ă€ven kunnat bolla olika scenarier med dem som Ă€r mer erfarna, sĂ€ger Erik.
âMin uppgift idag Ă€r att hĂ„lla tillfartsvĂ€garna fria frĂ„n snö men ocksĂ„ att rondera vĂ€gen regelbundet och kolla sĂ„ att inga sprickor uppstĂ„râ, berĂ€ttar Erik Grubbström, nĂ€r timmerbilarna rullar.
En annan fördel Àr att han har ett yrke dÀr han har kunnat arbeta med isvÀgen och fortfarande driva sitt företag. Om han hade varit tvungen att leja för arbetet hade bygget bÄde tagit lÀngre tid och blivit betydligt dyrare.
Tillsammans med Eriks ihÀrdighet har det bidragit till att isvÀgen stod klar sÄ fort som det överhuvudtaget var möjligt.
Men det finns ytterligare en faktor som har spelat sĂ„vĂ€l vĂ€gbyggare som skogsarbetare i hĂ€nderna i vinter â vĂ€dret:
â Vi har haft otroligt tur med snön, det lilla snödjup vi har haft. Det har varit en gynnsam vinter med kyla och lite snö. Om vi hade hamnat i det motsatta hade det blivit mycket dyrare och mycket jobbigare, sĂ€ger Nils.
Arbetet med att ta hand om vindfÀllen efter stormen Hans har pÄgÄtt pÄ mÄnga hÄll runt Norsjö och MalÄ sedan i höstas. Det blir extra besvÀrligt nÀr det sker pÄ en ö.
För Erik kÀnns det Ànnu mer avgörande.
â Om det hade varit blida och jĂ€ttemycket djupsnö hade jag aldrig kunna bygga den hĂ€r vĂ€gen. Det finns inte en chans, sĂ€ger han.
Det hÀr Àr inte första gÄngen som trÀden pÄ ön har blÄst ut. Samma sak hÀnde pÄ 1960-talet och nu anvÀnder sig Erik av erfarenheterna frÄn den tiden nÀr skogen ska vÀxa upp igen.
Totalt har omkring 3 000 kubikmeter virke avverkats pÄ ön. Arbetet har utförts av Mano Skog, som Àr entreprenör Ät SCA i Norsjö/MalÄ och bÄde gallrar och slutavverkar.
Hur mĂ„nga timmar som Erik Grubbström har lagt ned pĂ„ isvĂ€gen vet han knappt sjĂ€lv. Men han uppskattar att det rör sig om en och en halv heltidstjĂ€nst sedan mĂ„nadsskiftet septemberâoktober.
Erik Grubbström övervÀgde Àven andra alternativ att ta rÀtt pÄ virket. Men ganska snart framstod en isvÀg som den enda realistiska lösningen.
Innan Erik Grubbström bestÀmde sig för var isvÀgen skulle byggas studerade han gamla satellitbilder för att se var isen legat kvar lÀngst.
DÄ visade det sig att marken var sÄ full av sten att det inte gick att markbereda och plantera. DÀrför anvÀndes en annan metod som nu fÄr komma till heders igen.
â PĂ„ de stĂ€llena dĂ€r bara nĂ„got enstaka trĂ€d stĂ„r kvar sĂ„ har de lĂ€mnats, Ă€ven om de ser hemska och fula ut. Och dĂ€r det har avverkats lite mer har det lĂ€mnats frötrĂ€d för sjĂ€lvföryngring. Det tog sig vĂ€ldigt snabbt nĂ€r de gjorde sĂ„ för 60 Ă„r sedan, sĂ„ det blir den metoden nu ocksĂ„, sĂ€ger Erik.
