Larmrapporterna om klimatförändringarna duggar lika tätt som regndropparna gjort under juli. Det kan röra sig om såväl översvämningar i Bangladesh, som långvarig torka och omfattande bränder i Afrika, USA och Europa.
Drabbade platser har ofta historiskt haft dessa utmaningar, men klimatförändringarna tenderar att fördjupa och förlänga problemfaktorerna.
Norran gör julibesöket för serien Odlarens årshjul i slutet av en juli månad med en del regn och utan värmeböljor.
– Juli har ur ett odlingsperspektiv varit helt okej. Många grödor trivs i det lite svalare, blöta vädret. Vår jord är också väldigt genomsläpplig, så vattnet rinner iväg och blir ej stående, summerar Anne Sandlund och nyanserar omedelbart med en utmaning.
– Ogräset trivs också i det blöta vädret så det har blivit en hel del ogräsrensning, vilket är klurigare om det är blött. Rensas ogräset när det är blött dör det inte i samma omfattning.
Att årets skörd ska dö är inget Sandlunds i Ljusvattnet behöver oroa sig för. De extremt varma och torra julimånaderna från 2014 och 2018 har inte upprepats i år och platsen klarar som sagt nederbörden bra.
För oss skulle fler skadedjur, insekter och invasiva arter bli ett problem. Till exempel mördarsniglar och vildsvin skulle innebära mer jobb för oss som odlare, då dessa snabbt skulle kunna äta upp eller förstöra en odlingsyta
Anne Sandlund
Anne Sandlund kan inte peka på någon aspekt av odlingen som radikalt förändrats, sett till klimatet, under de 15 år de odlat i Ljusvattnet. Men på samma sätt som skogsägaren följer rapporterna om granbarkborrens utbredning, så förbereder sig Sandlunds för en trolig förändring.
– För oss skulle fler skadedjur, insekter och invasiva arter bli ett problem. Till exempel mördarsniglar och vildsvin skulle innebära mer jobb för oss som odlare, då dessa snabbt skulle kunna äta upp eller förstöra en odlingsyta, funderar Anne Sandlund.
Olika grödor skulle förstås även påverkas olika av ett varmare och torrare klimat, respektive ett blötare.
Anne Sandlund nämner squash, pumpa, mangold och majs som exempel på grödor som inte har något emot en temperaturhöjning.
– Grönsaker i växthuset skulle då kunna odlas på friland, konstaterar hon.
Grödor som klarar torrare jord är till exempel timjan och en fuktigare jord uppskattas av exempelvis kål och sallat.
Trots att Ljusvattnet inte är den plats som drabbas hårdast av klimatförändringarna är det ändå bra att förbereda sig mentalt.
– Vi kommer troligen att behöva justera vilka sorter, vilka grödor vi kan odla och hur vi odlar i framtiden.
Det känns superviktigt att fortsätta odla en stor mångfald av grönsaker och blommor för att sprida riskerna och öka den biologiska mångfalden.
Anne Sandlund
En längre odlingssäsong, att nya grödor ”funkar” och fler skördar per säsong kan vara en möjlighet...
– Men också räkna med att delar av skörden förstörs av olika extremväder.
Med en ökad risk för växtsjukdomar, skadedjur och skadeinsekter, mer invasiva arter och större ogrästryck gäller det att inte ”lägga alla ägg i samma korg”.
– Det känns superviktigt att fortsätta odla en stor mångfald av grönsaker och blommor för att sprida riskerna och öka den biologiska mångfalden.
Att klimatförändringarna än så länge drabbar odlare på andra platser i världen hårdare kan ses som en uppmaning att satsa hårdare på hemmaplan.
– Det blir också än viktigare att odla mat här, lokalt där vi bor, och inte vara beroende av grödor från andra länder när klimatförändringen påverkar jordbruk i övriga världen. Vi behöver hjälpas åt att bromsa klimatförändringarna och börja odla mer i Skelleftetrakten! avslutar Anne Sandlund.