Redan 2011 börjar Erik och Laura läsa på om ekohus. Under åren som går skiftar fokus alltmer till kunskap och kurser som involverar byggen med halmbalar och lera.
I längtan efter ”riktig vinter” flyttar paret norrut, till Umeå. När inga intressanta hus dyker upp bestämmer de sig till slut för att bygga ett eget.
Det är slumpen som sedan tar dem till Kassjö; deras blivande granne har själv precis byggt ett ekohus och tomten intill är ledig. Slumpen gör också att de på Skellefteå busstation träffar en konstruktör som förstår deras vision – och råkar vara sambo med en arkitekt.
Det är egentligen inte så unikt som folk tror. Kåtor och hyddor byggs ju på samma sätt.
Laura Vidje
Huset skissas fram. 2017 börjar de bygga.
– Helheten har varit svårast, att själva behöva projektleda då ingen kan allt. Alla är experter på olika delar; vatten, el, konstruktion, avlopp. Det är vi som fått läsa på, leda och ta beslut efter bästa förmåga, säger Laura Vidje, 37.
Det var en ekobyggkurs som inspirerade till husets runda form.
– Det är egentligen inte så unikt som folk tror. Kåtor och hyddor byggs ju på samma sätt. Det är strukturellt starkare och kräver dessutom 20 procent mindre material för samma boyta i förhållande till yttervägg, jämfört med fyrkantiga hus, berättar Laura.
– Vi saknar inte hörn, säger Erik och skrattar.
Inomhus är ändå de flesta väggar raka. Mot dem, några av återbrukat tegel, står möbler och minnen samlade. I stringhyllan från Lauras mormor och morfar står flera växter intill konst från släkt och vänner och Lauras egna keramikalster. Eriks gamla IKEA-soffa från studietiden har sparats, liksom en spegelmöbel från 1920-talet från Lauras mormors fars skrädderi.
– ”Köpa och slänga”-mentaliteten fanns inte i Östtyskland, där Laura är född. Det känns självklart för oss att inreda vårt hem på ett sätt som speglar vårt liv och våra relationer, säger Erik.
– Vi ville bygga det bästa för oss samtidigt som vi blir glada om fler blir inspirerade. Vackert, praktiskt och energieffektivt har varit våra ledord, säger Laura.
500 halmbalar och lera på väggarna både ut- och invändigt är just det; effektiva. De extra tjocka väggarna på 75 centimeter är anpassade för de nordliga breddgraderna. På sommaren värms vattnet av solfångare, på vintern med egen ved. Värmeslingor finns placerade i både golv och fönsterbänkar – också de av lera.
– Vi har tagit höjd för extremer; både värme, kyla och snö, berättar Erik.
– Vi ser att bygga med halm och lera kommer långsamt men säkert. Äntligen finns det till exempel färdiga moduler med halm och en uppsjö av olika lerprodukter, som puts, spackel och färg, säger Laura.
De tjocka väggarna till trots står dörren öppen för de som vill lära sig mer. Utöver sina arbeten som samhällsplanerare och konsult inom hållbar utveckling anordnar paret också guidade turer och kurser kopplat till allt de lärt sig under bygget.
– Bästa sättet att förstå är att själv testa att bygga. Genom bygget har vi också träffat likasinnade och fått många nya fina relationer i våra liv, säger Erik.