KÄtan började brinna.
Den 14 februari 1822 rannsakades ett tragiskt fall i Arjeplogs lappmarks tingslag. (OBS! Alla orts- och personnamn stavas hÀr som de stavas i tingsprotokollets original)
LÀnsman Pehr Wallström hade lÄtit anmÀla samen Anders Persson Gardik d.y. och hans hustru Brita Larsdotter frÄn Lockte by, för att de inför tinget skulle förklara varför deras lille son dött.
Anders och Brita Àgde nÀstan ingenting, varken mark eller renar. De var mycket fattiga. Anders Persson Gardik hade varit gift en gÄng förut och hade tre vuxna barn frÄn sitt förra Àktenskap, och med Brita Larsdotter hade han tvÄ barn, en flicka pÄ nio Är och en son pÄ 2,5 som hette Per.
NÀr de fiskade sÄ hÀr pÄ kvÀllarna brukade de lÄta pojken somna i kÄtan innan de gav sig ivÀg, och sÄ ocksÄ denna kvÀll.
I juni 1821 reste de frÄn byn med de tvÄ smÄ. Familjen hade fÄtt lÄna sin bygranne Nils PÄlssons kÄta som lÄg vid sjön Akkajaur. DÀr skulle de fiska och skaffa sig mat pÄ hans mark. En kvÀll strax efter midsommar skulle de som vanligt ut och fiska genom att dra not. BÄten de hade var skral och gisten. Den tog in vatten sÄ Anders och Brita mÄste ta med sig dottern för att hon skulle ösa bÄten medan förÀldrarna drog noten. Den lille pojken ville de inte ta med pÄ sjön för det var alldeles för mycket mygg. NÀr de fiskade sÄ hÀr pÄ kvÀllarna brukade de lÄta pojken somna i kÄtan innan de gav sig ivÀg, och sÄ ocksÄ denna kvÀll.
FörÀldrarna var lÄngt ute pÄ sjön nÀr de till sin fasa fick se hur eld slog upp ur kÄtans tak. I kÄtan fanns yngsta sonen.
Men de vidtog alltid flera sÀkerhetsÄtgÀrder. Pojken bands fast vid vÀggen i kÄtan med ett band runt magen sÄ att han skulle vara pÄ tillrÀckligt avstÄnd frÄn eldstaden. PÄ elden lade modern torv för att underhÄlla röken och runtomkring sÄg hon noga till att ingen glöd fanns pÄ golvet. SÄ gav de sig ut pÄ sjön i ett ganska blÄsigt vÀder. De var lÄngt ute pÄ sjön nÀr de till sin fasa fick se hur eld slog upp ur kÄtans tak. De skyndade sig att ro i land men pÄ den stunden hann kÄtan bli alldeles övertÀnd i blÄsten. NÀr de vÀl kom iland och försökte med det lilla de hade att ösa vatten pÄ elden var det för sent.
NÀr askan svalnat gick de utom sig av sorg och samlade ihop benen efter den lille pojken. PÄ AndersmÀssohelgen samma Är, den 30 november, tog de med sig benen till Arjeplogs kyrka och fick begrava dem tillsammans med ett annat lik som begravdes den dagen.
Modern, Brita Larsdotter var fortfarande sÄ nedbruten av sorg att hon svimmade pÄ golvet i tingsstugan.
RÀttegÄngen hölls nu i februari Äret efter. Modern, Brita Larsdotter var fortfarande sÄ nedbruten av sorg att hon svimmade pÄ golvet i tingsstugan. Vid rannsakningen gavs omdömet om de bÀgge förÀldrarna att de var fattiga men alltid fört ett stilla och beskedlig liv. De förhördes och fick svara pÄ nÄgra frÄgor:
Var det uppbrÀnda gossebanet friskt och kunnat gÄ? Ja, nÄgorlunda friskt, men dÄ olyckan skedde hade han varit sjuk och varken kunnat gÄ eller tala utan masat sig fram.
Hade förÀldrarna haft fler barn förut och i sÄ fall hur hade de dött? Ja, de hade haft tvÄ barn förut, en son som dog i bröstsjuka vid 1,5 Är och en dotter som varit mycket svag och dött vid tvÄ mÄnaders Älder.
Familjen hade fĂ„tt lĂ„na en grannes kĂ„ta vid sjön i Akkajaur. DĂ€r skulle de fiska och skaffa sig mat pĂ„ hans mark. Under en fisketur intrĂ€ffade en katastrof â kĂ„tan började brinna, medan ett av barnen var kvar i den.
SÄ gick tingsrÀtten till överlÀggning. De kom fram till att elden troligen kastat nÄgon glöd ner pÄ golvet som var tÀckt av björkris, och i det blÄsiga vÀdret hade det snabbt blivit övertÀnt. Men man skyllde inte pÄ förÀldrarna utan ansÄg att det varit en ren olycka. DÀremot borde de inte lÀmnat pojken ensam och fastbunden. Modern varnades för att inte göra om det och fadern, Anders Persson Gardik fick ta pÄ sig straffet som blev 20 daler i böter. Men eftersom han inte Àgde pengarna fick han sitta 8 dagar i fÀngelse pÄ vatten och bröd i landshÀktet i UmeÄ.
KĂ€lla: Arjeplogs tingslags hĂ€radsrĂ€tt (BD) AIa:8-avskrift (1820-1824) Bild 660 (AID: v1020048.b660, NAD: SE/HLA/1040001) (Avskrift av Ernst JĂŒnger)