– Vi kör den en gång till, säger någon i rummets bakre del om scenen som spelats in.
Dynamiskt börjar produktionen rodda om. Kläder, smink, sista detaljer i rummet – allt ska vara i sin ordning för att de ska kunna gå vidare i inspelningen.
Skådespelaren Ardalan Emsaili, med rötterna i Skellefteå, får sista sminket fixat. Han skakar lite på händerna, som för att värma upp. Men egentligen handlar det nog om att grunda sig i rollen han spelar. Rollen som huvudkaraktär i Netflix nya serien ”I dina händer”.
Att vara skådespelare är mer av en livsstil än ett jobb
Ardalan Esmaili
Skådespelare
Inne i huset i en förort till Stockholm är det natt. Ute är det egentligen mitt på ljusan dag, men tack vare stora presenningar på fönstren skapas en fiktiv natt. Innanför når inte solens strålar, som den här vårdagen annars är rätt vassa.
Tystnad. Tagning. Och kamerorna rullar.
In kommer Ardalan, fast nu som en annan karaktär. I rummet är det totalt knäpptyst, trots att det sitter ett tiotal personer runt om. Alla har fullt fokus, men försöker samtidigt att inte titta på skådespelarna.
– Många skådespelare blir obekväma om man tittar på dem. Det förstör känslan av att de gått in i en roll, förklarar make up-artisten viskande mellan tagningarna.
Det är i de här stora rollerna som man får utrymme att utforska skådespeleriet
Ardalan Esmaili
Gång på gång spelar det in scenen. Samma steg in genom rummet och samma väl inövade rörelser. Det som skiljer tagningarna åt är de små detaljerna. Ansiktsuttrycken och mimiken.
– Bryt!
Kamerorna slutar rulla och allting upprepas – gång på gång. Att spela in en film, eller serie för den delen, är inget litet projekt. Vissa scener kräver obekväma arbetstider. Ardalan berättar om ett exempel:
– Ibland behöver vi jobba natt och så. När vi behöver spela in i domstolen till exempel, då behöver vi passa på när ingen jobbar där så att vi inte stör, säger han.
Det blir ofta långa dagar under inspelning
Ardalan Esmaili
Att jobba som skådespelare kräver ett visst engagemang, menar han. Att det är en livsstil snarare än ett jobb, och att det är vad som gör att oregelbundna arbetstider och långa intensiva inspelningsdagar är motiverat.
Till sist nöjer sig teamet med nattscenerna. Presenningarna dras av och solljuset påminner om att det faktiskt är dag ute. Det är dags för paus, men som vanligt blir det en kort sådan. För att hålla tidsramarna krävs det att hålla tempot uppe. Men för Ardalan är det inga problem – han får trots allt jobba med sin dröm.
Vi sätter presenningar på fönstren för att blockera solen.
En av kameramännen