Anfelt har för Sveriges olympiska kommittés (SOK) rÀkning gÄtt igenom alla OS pÄ 2000-talet och kan konstatera att det under senare Är varit stor dominans av kvinnliga svenska medaljörer i individuella idrotter.
ââAtt vi har en stark kvinnlig idrott tror jag beror litegrann pĂ„ att vi varit tidigt ute och, vilket man inte kan sticka under stol med, konkurrensen pĂ„ damsidan Ă€r lĂ€gre Ă€n pĂ„ herrsidan. Och definitivt sĂ„ pĂ„ vintersidan, sĂ€ger han.
Han sĂ€ger att Sverige varit framgĂ„ngsrika i flera nya grenar â exempelvis skicross â dĂ€r mĂ„nga andra lĂ€nder inte kommit sĂ„ lĂ„ngt i sin utveckling och startfĂ€lten dĂ€rmed inte Ă€r "sĂ„ jĂ€tteimponerande".
ââDet förtar inte tjejernas prestation, men det förklarar en del.
Ambitiösa kvinnor
Att SOK:s Topp- och talangprogram satsar pÄ individer oavsett kön tror Anfelt ocksÄ kan ha bidragit till den positiva utvecklingen pÄ damsidan.
ââOch i makroperspektiv har vi vĂ€ldigt mĂ„nga ambitiösa kvinnor i Sverige i olika branscher och sammanhang och det speglas sĂ€kert ocksĂ„ i idrotten â att om ambitiösa tjejer hamnar i idrotten Ă€r de lika ambitiösa dĂ€r som i nĂ€ringslivet eller andra stĂ€llen.
I kommande VM i alpint, lÀngdskidor, skidskytte och skicross drÀller det av svenska medaljchanser pÄ damsidan, medan det Àr fÀrre pÄ herrsidan. Undantaget Àr puckelpist, freeski och snowboard som helt saknar kvinnor i A-landslagen.
StÄr inte i kö
I SOK Àr man bekymrad över att sÄ fÄ svenska killar lyckas nÄ vÀrldstoppen i individuella idrotter.
ââDet har vi flaggat för i över tio Ă„rs tid, nĂ€r det gĂ€ller antalet som kvalar in till OS men ocksĂ„ dĂ€r under. Att det inte stĂ„r folk pĂ„ kö till att bli nominerade till topp- och talangprogrammet. Vi tycker att det Ă€r vĂ€ldigt illavarslande, sĂ€ger Anfelt.
Efter att bland annat ha varit med och intervjuat flera hundra kandidater till topp- och talangprogrammet tycker sig Anfelt se en tendens av att ambitiösa tjejer vÀljer individuella idrotter före lagidrotter medan vÀlorganiserade lagidrotter som fotboll och ishockey fÄngar upp killarna bÀst.
ââJu bĂ€ttre organiserade lagidrotterna Ă€r, desto mer fĂ„ngar man upp de hĂ€r killarna som lika gĂ€rna skulle kunna bli bra skidĂ„kare. Just för att de idrotterna Ă€r sĂ„ vĂ€lorganiserade, sĂ€ger han.
Finns potential
Att tjejer vÀljer individuella idrotter och killar vÀljer lagidrotter tror han kan bero pÄ att tjejer mognar tidigare och blir mer sjÀlvdrivande och reflekterande, medan killar blir kvar i den mer trÀnarstyrda lagidrotten.
TT: Vad kan man göra för att fÄ fler herrframgÄngar?
ââKillar som hĂ„ller pĂ„ med fotboll och ishockey, nĂ€r de kommer upp i en viss Ă„lder sĂ„ kommer de kanske inte vidare, det blir en utsortering och de bĂ€sta gĂ„r vidare i akademier. Det Ă€r jĂ€kligt synd om killar som börjar tröttna eller inte fĂ„r till utvecklingen som behövs för nĂ€sta fas om de lĂ€mnar idrotten helt och hĂ„llet i stĂ€llet för att fĂ„ngas upp av andra idrotter, sĂ€ger Anfelt.
ââTĂ€nk vilken potential som finns dĂ€r, killar som redan lagt ner tusentals timmar pĂ„ trĂ€ning. Jag Ă€r övertygad om att de hĂ€r fotboll- och hockeykillarna mycket vĂ€l skulle kunna Ă„ka skidor, eller lyckas i andra fysiska idrotter som rodd, kanot, boxning, judo.
Ănskar samarbete
Anfelt önskar ett bÀttre samarbete mellan idrotterna och berÀttar att fotbollsakademierna i England har samarbete med elitidrottsorganisationen UK Sports för att lotsa fotbollskillarna till andra idrotter nÀr de försvinner frÄn fotbollen.
ââFöreningarna borde ta ansvar att hjĂ€lpa folk vidare. För tidiga satsningar pĂ„ en idrott skapar en inlĂ„sningseffekt som Ă€r bekymmersam. Jag tror att idrotten Ă€r för passiv nĂ€r ungdomar lĂ€mnar idrotten och anstrĂ€nger sig inte för att hjĂ€lpa dem vidare.
SOK:s beteendevetare sÀger ocksÄ att det svenska tappet pÄ herrsidan ocksÄ till en del kan vara cyklisk, att man Àr i en svacka just nu.
ââIdrottsframgĂ„ngar gĂ„r ofta i cykler. Jag hoppas att det finns en ny generation framĂ„t som vi inte sett sĂ„ mycket av Ă€nnu. För alla mindre lĂ€nder har svackor, man kan inte hĂ„lla uppe nivĂ„n hela tiden.