1924-07-06, starten skedde längs vägen norr om nuva-rande vävstugan på Nordanå. Fr. v. Bergsten som sprang för SIF och vann första sträckan, AIK, IFK Umeå och Byske Ytterstfors.
Löptävlingar var före 1920 väldigt sällsynta i Skellefteå. Handlade det om en kondition var det skidtävlingar och en och annan velocipedtävling och sparkstöttetävling. Löpning förekom som skojtävlingar i militär regi eller som ett roligt inslag vid olika fester. Typiska grenar var då ämbarlöpning, trebenslöpning, säcklöpning och ägglöpning.
Sedan 1735 fanns Lejonströmsbron och när parkbron invigdes 1913 öppnades möjligheten till löptävlingar broarna runt. Skellefteå Idrottsförening (grundad 7/3 1918) nyttjade denna möjlighet genom att annonsera om löpträning klockan nio på söndagsmorgnarna. Första träningstävlingen skedde 27 april 1919. Man samlades i gymnastiksalen i samskolan (numera museum). Detta var kanske den första organiserade löpträningen/tävlingen i Skellefteå…
Tiderna var väldigt bra och skulle inneburit vinst i många nutida tävlingar. Men banan var kortare och uppges ha varit ca 4,5 km jämfört med dagens 5 km. Orsaken var förmodligen att sträckningen låg närmare älven än idag.
Nästa söndag pressade Wiklund sin tid när han utkämpade en sekundstrid med Krantz. Men det verkar som att det bara blev en säsong för träningstävlingarna.
Det blev populärt att ordna stafetter genom städerna där deltagarna sprang olika sträckor. Söndag 6 juli 1924 var det dags för Skellefteås första stadslopp.
Tävlingens 5000 m var uppdelad på nio sträckor med start och mål på läroverkets idrottsplats. I grupp A ställde fyra lag upp. Byske och Ytterstfors IF segrade före Skellefteå AIK, IFK Umeå och Skellefteå IF. Konceptet med stafetter genom städerna fick en renässans på 1950-talet.
Seniorerna sprang två varv och tävlingen vanns av en B. Fahlgren som sprang på 29.14 och var strax före J. Eriksson från Bastuträsk. Juniorerna sprang ett varv och där vann D. Hedman på 17.33.
1930-05-13 Deltagarna i klubbmästerskapet i terränglöpning för Skellefteå IF står på startlinjen. Klädseln förr var inte så enhetlig. Speciellt lägger man i bilderna märke till mannen med skjorta och byxa med liv-rem
På tisdagar 19:00 ordnade man serietävlingar i terränglöpning. Den efter klubbmästerskapet här ovan lockade ett oväntat stort deltagande av ”terrängskuttare”. Man sprang då mästerskapsbanan ett varv.
Året efter så ordnades DM i terränglöpning i det nya och moderna samhället Boliden. Man startade på söndagen inför 400 åskådare i centrum av byn. Banan gick i 4000 m varav 150 m var väg och resten småtuvig sumpterräng. Loppet dominerades av Umeå-löparna. Grubbe vann lagtävlingen och Josua Westin från Umeå IK blev distriktsmästare på 32.29.
1931-05-17. Segraren Josua Westin är den lite tunnhårige mannen som här ligger tvåa och har en konstiga nummerlapp i mitten av bilden. Startnummer 6 är M. Normark från Skellefteå AIK som blev 17:e.
Tillkomsten av Norrvalla resulterade i att Skellefteå fick fram en hel del duktiga friidrottare. Gösta Brännström (1926-1997) var kanske den framgångsrikaste löparen med SM-guld på 400 m åren 1951, 1953 och 1956. Han blev 1953 svensk rekordhållare på sträckan med 47,4.
Stadsloppet blev på 1950-talet åter den stora tävlingen i Skellefteå. Man sprang 1953 sex sträckor med olika längd och en sammanlagd sträcka av drygt 4,160 m. Den tävlingen vanns av Skellefteå IF på inte särskilt imponerande 14:09:6. Den tredje sträckans 780 m sprangs av Gösta Brännström.
Norrvalla invigs den 25 september 1935.
Den 8:e april 1965 klubbades på respektive förenings årsmöte ett beslut om fusion mellan Skellefteå AIK och Skellefteå IF.
Friidrottsprofilerna och adjunkterna Kjell-Göran Marklund från Skellefteå IF och Bertil Ersson från Skellefteå AIK började då samarbeta i den nya föreningen Skellefteå AIK/IF. Ersson var den som var drivande bakom de flesta projekten som startades.
Marklunds skötebarn blev Broarna Runt. Förebilden hade han hämtat från Nationsterrängen i Uppsala som han sprang på lördagsmorgnarna under studietiden.
Nya Broarna Runt gick för första gången måndag 19 april 1965. Kjell-Göran Marklund sprang i första ”Broarna” på 20.01 vilket skulle ha gett en 15:e plats i 2023 års första lopp. Hans bästa tid på sträckan blev så småningom 16.52.
Första tävlingen annonserades lördagen den 17 april 1965.
Tiden för segraren Ulf Granlund skulle ha räckt till seger i 2023 års första tävling. Visserligen bara med en sekund men vädret 1966 var betydligt sämre. Ett par deltagare sprang till och med i stövlar!
Ulf Granlunds huvudidrotter var orientering i Skellefteå OK och skidåkning i Skellefteå SK. Löpningen var i huvudsak barmarksträning och hans bästa tid blev 16.23 från 1966.
Resultatet av Ulfs framgångar blev att han togs ut i det stafettlag som 15/5 sprang DN:s Stadslopp i Stockholm där Skellefteå AIK/IF blev fyra efter en stark insats av Jalle Burman på slutsträckan.
1966-05-08 inför DN:s stadslopp hölls en uttagnings-tävling efter Bolidenvägen. Här segraren Gunnar Åberg strax före trean Ulf Granlund och följd av tvåan Peter Fredriksson.
Som mest hade tävlingen 956 deltagare år 1984. I 2023 års första tävling deltog 223 löpare.
Rekordhållare på herrsidan är Peter Ljungholm med 14.43 från 1991-04-16. Fem löpare har varit under 15 minuter. Ännu mer imponerande är damrekordet 16.28 som sattes 1980 av Birgit Bringslid.
Peter Ljungholm i ett maraton 1989-09-11 och Birgit Bringslid i ett landsvägslopp 1987-05-29.
Från början var det individuell start. Därefter från c:a 1970 in på mitten av 80-talet startade snabblöparna 18:00 och resten 18:15. Rekordåret 1984 startade man var 10:e minut 17:10-19:00.
Under 1990-talet blev det allmänt ett minskande intresse för att delta i motionstävlingar i löpning. Broarna Runt svarade vid millenniumskiftet bland annat med att införa löpning utan tidtagning och utlottning av mobiltelefon för de som medverkat i alla deltävlingarna.
Därefter har stavgång införts och prisutbudet förändrats till cyklar, digitalkameror eller surfplattor.
Den 9 april 2024 går starten för den 59:e upplagan. En vårklassiker som alltså fortsätter att leva vidare.
2011, speakern och initiativtagaren Kjell-Göran Mark-lund och ständige tidtagaren Lars Jonsson.
Ett stort TACK till Stig Sandström, www.lokalhistoriaskelleftea.se, som hjälpt oss ta fram detta reportage.