Kian är laddad inför resan till Frankrike: "Det kommer bli jättehäftigt", säger han.
Norran träffar honom en sommardag hemma i Yttre Ursviken.
Förutom Kian själv är mamma Lola Englund Jonsson och pappa Peter Jonsson – samt familjens hund – hemma den här förmiddagen.
Det är 17-åringens framfart som är anledningen till besöket – en häftig utveckling som squashspelare som varit raka motsatsen till grå, som vädret är den här dagen då regnet hänger i luften.
Kian har nämligen slagit sig in i Skellefteå SK:s elitserielag – som under våren knep ett SM-silver – samtidigt som han visat hög klass både i seriespel och turneringar.
Men nu väntar det största äventyret hittills. Det när KIan, som en av två från Sverige, åker till JVM som startar den 11 augusti i franska Nancy.
– Jag är jättepeppad, säger han med ett stort leende samtidigt som vi tar varsin nybakad kaka som det bjuds på i uterummet.
– Det är jättestort, det största man kan spela i min ålder. Så det känns verkligen hur stort som helst att få åka till JVM, även om det kanske inte blir det bästa resultat så kommer själva tävlingen vara hur rolig som helst, fortsätter Kian.
Talangen kommer ställas mot de som är ett år äldre än honom – och de bästa i juniorspelarna i världen – vilket är anledningen till att han inte har några höga resultatmässiga förväntningar.
Kian kan helt enkelt slå ur underläge.
– Man vill alltid vinna och jag kommer göra mitt bästa. Sedan behöver man lite tur med lottningen, att man inte behöver möta en av de allra bästa direkt i första omgången. Men det finns ju en risk för det då jag nog inte är så högt seedad.
Det som många pratar om när de nämner squashspelaren Kian Englund Jonsson är hans enorma arbetsmoral, vilket bland annat Skellefteå Squashklubbs eldsjäl Jan Kaiding lyft fram ett flertal gånger.
– Jag försöker att aldrig ge upp på någon boll. Jag kör alltid så hårt jag kan, säger Kian.
Var kommer tjurskallen från?
– Jag har inget av det, säger mamma Lola och pekar på Peter.
– Det är väl så. Jag är rätt tjurskallig också, säger pappa Peter som fört över det till sin son.
Kian berättar dock att tjurskallen idag är kombinerad med ett form av lugn. Men så var det inte i hans ännu yngre dagar.
– Kian blev väldigt lätt arg. Men det var som att en dag så var det bara borta. Och att bli arg ger ju ofta bränsle till motståndaren. Så det är imponerande hur pass lugn han är idag, berättar Lola.
När samtalat väl är inne på Kians uppväxt kommer en betydligt tråkigare händelse på tal. För fram tills han var 12–13 år körde Kian motorkross – en sport som är förenad med risk för skador.
Och efter två hjärnskakningar var olyckan framme – och det rejält – när Kian med ordentlig kraft kraschade rakt ner i marken efter ett hopp och en landningen där framdäcket vek sig.
– Det var väldigt läskigt och det var nära att han åkte på en allvarlig ryggskada, berättar Lola samtidigt som pappa Peter blir berörd när det kommer på tal.
Som tur var gick det bra för Kian, som däremot blev övertalad att sluta med motorkrossen.
– Det var väldigt tråkigt för jag gillade verkligen att köra. Men som tur var hade jag börjat med squashen ungefär ett halvår innan det.
Han har dock inte släppt motorcrossen helt.
– Jag och pappa tittar en hel del när det är på TV. Det är väldigt roligt att se.
Från en allvarlig krasch till att fem år senare stå redo för JVM i en helt annan sport.
Lägg därtill fem individuella SM-medaljer som ungdom/junior – med guld i U17 som främsta merit – så är det enkelt att förstå vilken snabb och fantastisk resa 17-åringen stått för med racket i sin hand.
Bakom ligger en hel del träning vars dos under denna sommar vart hög:
– När jag kör som mest har det varit åtta till nio pass per vecka, och då är det en blandning av olika spelövningar med fys, berättar Kian.
I juli laddade han upp med en stor europatävling i Tyskland, där facit blev två segrar på fyra matcher.
Den 5 augusti blir det avfärd då ett träningsläger i Malmö väntar inför det som komma skall.
Med på resan till Frankrike är både mamma och pappa.
– Men vi är inte med på det sättet utan det blir en semester för oss samtidigt som vi ska se Kians matcher. Det kommer bli jätteroligt, berättar Lola.
– Det blir min häftigaste resa hittills och jag ska åka dit och göra mitt bästa och ha så roligt som möjligt, avslutar Kian.