Skellefteå FF har ökat sina deltagartillfällen för personer mellan sju och 25 års ålder.
Nyligen publicerade RF en rapport. En dyster sådan för många idrottsklubbar i och runtom Skellefteå, som trots det är den ort i Västerbotten där ungdomar tränar mest per capita.
RF:s siffror är tagna från de LOK-stöd som delats ut till föreningar som finns med i specialidrottsförbunden och har en verksamhet som bedrivs för idrottare mellan 7 och 25 års ålder.
I Sverige i stort har ungdomsidrotten repat sig bra från coronapandemin. Men i Skellefteå idrottar färre än innan coronaviruset spred sig.
Det finns däremot föreningar som ökat sina deltagartillfällen, som haft en positiv kurva. En av dessa är Skellefteå FF som 2019 hade 20 464 registrerade deltagartillfällen, jämfört med 2023 där siffran var 33 423, vilket är en ökning med 63 procent.
– Vi har blivit fler deltagare, och föreningen har vuxit, säger klubbchef Mattias Granström när Norran är på besök.
”Föreningen är större än någonsin”, säger Mattias Granström.
Trots en pandemi och skriverier om att barns idrottande minskar så ökar Skellefteå FF:s.
– Vi är 514 aktiva i föreningen.
Det var precist?
– Jag har räknat nyligen, säger Granström och bjuder på ett skratt.
Alla dessa utövares träningstillfällen räknas inte heller med i LOK-stödet. "Träningspass" för barn under sju år är inte LOK-stödberättigade, så antalet deltagartillfällen för Skellefteå FF (och många andra föreningar) är än större än de 33 423 som antecknats för FF:s del.
Hur står sig Skellefteå FF historiskt?
– Vi är fler än någonsin, men förr i tiden hade vi ju inte heller några ungdomslag.
Vad betyder det här för föreningen?
– Dels är det bra ekonomiskt, med tanke på LOK-stödet, men det visar också att vi är en attraktiv förening i stan.
Mattias Granström.
Satsningen på akademin, med Matti Kilpelä som akademichef, har gett resultat för Skellefteå FF.
Sedan två år tillbaka har Skellefteå FF:s satsning på talangutveckling blivit större. Den tidigare A-lagstränaren Matti Kilpelä har klivit in som akademichef. Saker har blivit seriösare. Och inför den stundande säsongen har laget startat upp ett P19-lag.
– Det har saknats hållbara och trovärdiga akademiverksamheter i Skellefteå, vilket har efterfrågats, säger Kilpelä.
– Grunden är att vi vill fostra spelare till vårt A-lag och erbjuda en så bra miljö som möjligt, så att man inte behöver flytta till andra ställen,. Historiskt har Skellefteå varit en idrottsstad, och då borde det finnas utrymme att bli bra på mer än bara hockey på killsidan, säger Granström.
Hur ska föreningen klara av det? Jag tänker en större satsning och fler aktiva deltagare?
– Det är den största utmaningen. Vi vill göra det här bra, och det är en vacker idé att föräldrar är med och hjälper till, men de behöver hjälp i form av utbildning, avlastning och tidsresurser, säger Kilpelä.
Skellefteå AIK, som är den förening i kommunen som har och har haft flest deltagartillfällen de senaste åren, är fortfarande i topp, trots en minskning med 15 procent sedan 2019 (från 45 431 till 2023:s 38 746).
SK Lejons deltagartillfällessiffror har rasat drastiskt.
SK Lejon är en av föreningarna som tappat mycket. 2019 antecknades 18 580 deltagartillfällen. Fyra år senare var siffran nere på 6 249 och bara mellan 2022 och 2023 tappade man nästan 3 000 tillfällen. Föreningens ordförande Maria Asserud ser dock att vindarna vänt. Att de negativa resultaten framöver kommer vara positiva.
– Sedan vi, styrelsen, tog över 2023 har vi inte tappat, snarare ökat, säger hon.
Men ni tappade ju nästan 3 000 tillfällen 2023?
– Jo, men det är därför att det var på väg att bli ingenting kvar av föreningen. Så det är inget som jag kan uttala mig om. Jag tog över en förening i kris, både med ekonomiskt underskott och där det försvunnit spelare.
Hur ser det ut nu då?
– Vi har vänt ett underskott till ett överskott. Vi har blivit en stadig styrelse som jobbat stenhårt för att vända skutan. Vi har ett bättre samarbete och är en förening igen: Vi är som en familj, berättar Maria Asserud som nyligen, tillsammans med resterande delar av Lejons styrelse, mottog Skellefteå AIK Peastipendium.
Varje år delar Skellefteå AIK, tillsammans med "Pea" Israelsson ut Peastipendiet till en förening eller ledare som ”genom passionerat och ansvarsfullt arbete främjat föreningslivet och ishockeyns utveckling i bygden”. Under Skellefteå AIK:s hemmamatch mot Timrå tilldelades SK Lejon och Maria Asserud stipendiet.
Senast säsongen 2020/2021 var SK Lejon i hockeyettan, vilket är en ekonomisk ansträngande serie att spela i, med tanke på de långa resorna och de stora omkostnaderna kring truppen.
– A-laget hade varit i ettan och försökt ta sig tillbaka innan vi tog över, och det kostar pengar. Vi bestämde oss tidigt för att rätta mun efter matsäcken. Har man ingen ekonomi kan man inte gå upp i ettan, och vi har bestämt att inte gå upp på många år för att det är så dyrt. Hockeytvåan är ett lämpligt ställe för oss.
Hur ser Lejons framtidsplan ut?
– Att vi ska hålla år efter år och inte få sådana här dippar. Vi ska ha lag i varje åldersklass och att vi ska vara ett lag som man väljer att spela i, i Skellefteå: Att ungdomar inte behöver flytta, säger Asserud.
FAKTA
Lok-stöd kan sökas av varje idrottsförening som är ansluten till något av de specialidrottsförbund som tillhör RF och som bedriver verksamhet för deltagare i åldern 7–25 år. Lok-stödet finns för att stödja föreningsdriven barn- och ungdomsidrott.
Källa: Riksidrottsförbundet.
Orter där ungdomar idrottade mest i Västerbotten 2023: 1) Skellefteå, 33 tillfällen per invånare, 2) Umeå, 29, 3) Norsjö, 27, 4) Vännäs, 24, 5) Vindeln, 23.