Innebandy, ishockey och fotboll kommer att få utöva träning på skoltid. Men det gäller bara ett år – ett övergångsår.
Från och med i höst kommer inte LIU, lokal idrottsutbildning, vara en läsbar kurs i gymnasieskolan. I och med den nya gymnasiereformen, Gy25 som bland annat medför ämnesbetyg, tillkommer i stället ämnet tävlingsidrott.
På hemsidan beskriver kommunens utbildningen som att ”en del av undervisningen som ex. fysträning, idrottsteori samt idrottspsykologi kommer att ske på lektionstid”, men den idrottsspecifika träningen kommer göras i elevens förening. Sporterna ishockey innebandy och fotboll kommer att även ha ett pass idrottsspecifik träning på skoltid.
Det kommer bara gällande kommande läsår. Att ishockey, innebandy och fotboll får träningstid på skoltid handlar om höstens beslut att trion var de återstående valbara idrotterna som skulle erbjudas för LIU.
– Vi måste ta ansvar för eleverna enligt vårt tidigare beslut och ha ett övergångsår. Grundbeslutet är lika för alla, säger Tobias Ejdeholm och fortsätter:
– Det finns elever som valt att inte söka till NIU eller tackat ja till LIU efter beslutet i höstas. När alla andra antagningar är stängda kan vi inte dra undan fötterna för eleverna.
Inför nästa gymnasieintagning hösten 2026 kommer även ishockey, innebandy och fotboll ha samma villkor under ämnet tävlingsidrott.
Nyheten kom under förra veckan, och på Skellefteå kommuns hemsida ges informationen att för att kunna läsa tävlingsidrott behöver du aktivt utöva en idrott, träna minst tre gånger i veckan, tävla i din idrott och tillhöra en idrottsförening. Tränarna kommer behöva vara informerade om att du söker ämnet, och kommer rapportera till skolan hur det går.
Så idrottsspecialiseringen ska ske på tid som eleven ändå skulle träna? I mina öron låter det som att man betygssätter fritidsaktiviteter?
– Eftersom ämnet heter tävlingsidrott behöver de tävla, och det gör de i sin förening. Då måste också tävlandet i föreningen återges. Jag tycker frågan är jättebra, men utifrån Skolverket ska man kunna tillgodoräkna sig tid man redan gör inom sin idrott för att orka med hela skolsituationen.
Det nya ämnet gäller inte bara i Skellefteå kommun, utan i hela landet. En utredning kring idrottsutbildningarna i gymnasiet visade att kurserna idrott och hälsa specialisering användes på ett sätt som inte var tänkt, och att något behövde förändras.
– LIU, lokala idrottsutbildningar, är något som man hittat på ute i verksamheten. Det är inget som kommer från statligt håll. Man använder en kurs som egentligen hör till ämnet idrott och hälsa för att eleverna ska träna och tävla och det är egentligen ohållbart och inte i linje med ämnets syfte, säger Maria Mattsson, undervisningsråd på Skolverket.
Inte alla, men närmare 95 procent av skolorna tycktes använda kurserna som LIU. Därför etablerades en ny ämnesplan, med fokus på just tävlingsidrott – det nya ämnet från i höst.
Norran visar den beskrivning som kommunen har för tävlingsidrott, och Maria Mattsson menar att det är en tolkning som håller.
Skellefteå kommun har beskrivit det som att idrottsteori, psykologi och liknande kommer hållas på skoltid och att den föreningsledda verksamheten kommer bedömas rent idrottsmässigt. Är det så det är tänkt att det ska fungera?
– Det är en av lösningarna. Men det är inte tillåtet att lägga ut ämnet på entreprenad, det måste finnas en lärare som har behörighet att bedöma och betygsätta eleven som ansvarar för undervisningen i ämnet.
”LIU, lokala idrottsutbildningar, är något som man hittat på ute i verksamheten”‚ säger Maria Mattsson, undervisningsråd vid Skolverket.
I mina öron låter det som att betygssätta fritidsaktiviteter?
– Fritidsaktiviteter är ju något man gör på sin fritid och har ju ingenting med skola att göra i den meningen att det ska betygssättas. Ämnet tävlingsidrott ska ge eleverna möjlighet att ”lyfta in” sin träning och tävling i ett skolämne, precis som ämnet specialidrott på våra RIG och NIU. Ämnesplanen omfattar fler delar som exempelvis styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning, nutrition och kosthållning. Detta är ju innehåll som kan läggas på schemapositioner som vilket ämne som helst. Det enda de inte kan göra är att tävla i skolans regi och därför måste de vara föreningsanslutna, förklarar Maria Mattsson och fortsätter:
– Tanken är inte att all ”praktisk” undervisning eller utbildning ska ligga på kvällstid, men det kommer ju att vara så att den idrottsspecifika delen som träning och tävling i vald idrott kan komma att behöva förläggas till kvällstid i föreningsmiljö. Men återigen, det är bara en del av innehållet i ämnesplanen. Det är trots allt ett ämne som undervisninganordnaren äger och ansvarar för. Om man som utbildningsanordnare erbjuder ämnet tävlingsidrott och eleverna ska få betyg i det, då måste det ingå i elevens studieplan finnas i elevens schema.
Några som hamnar i kläm är de elever som inte har idrottat på sin fritid, men som tidigare har fått välja idrottsspecialisering. Eftersom det finns en kravbild av att tävla i sin idrott i den nya ämnesplanen kommer sådana elever inte kunna göra valet.
– I så fall är det inte tävlingsidrott de ska läsa, då kan de läsa idrott och hälsa nivå 2, där de får möjlighet att fördjupa sig i valda aktiviteter. Men om det skulle vara så att skolorna eller huvudmännen tycker att det fattas något som ersättning för nuvarande idrott och hälsa specialisering kan Skolverket skriva fram ytterligare en ämnesplan i framtiden, säger Maria Mattsson.