Topplaget Färjestad fick se sig besegrade av Thomas Kiiskinens Skellefteå AIK, som bjöd på en femetta i säsongens sista match.
När slutsignalen ljöd i Skellefteå Kraft Arena denna milda decemberkväll sattes i samma veva en fin punkt på decenniet. Tio hockeyår som i Sverige varit svart och gult.
För blickar vi tillbaka är det en häftig resa som Skellefteå AIK tagit oss med på. En tioårsperiod som inneburit tio raka topp 6-placeringar, fyra seriesegrar, sex raka SM-finaler mellan 2011 och 2016, samt två SM-guld.
Det har varit en maktdemonstration utan dess like som fostrat talanger och NHL-spelare i massor, där Viktor Arvidsson är den största stjärnan idag. Att man dessutom genomgående haft minst 50 procent spelare från egna led är en detalj som det egentligen pratats alldeles för lite om.
Att sista matchen spelades mot Färjestad var också helt rätt då Karlstadslaget får anses som kungar av seklets första decennium med tre SM-guld mellan 2000–2009. Årets sista tillställning blev också den fest vi hoppats på. Och det är något speciellt med mellandagshockey. Den tar fram det bästa ur varje spelare som i symbios med publiktrycket leder till underhållande matcher av slutspelskaraktär.
Och med tanke på AIK:s resa var det inte mer än rätt att decenniet avslutades med en svartgul seger. Det efter en flygande start och en prestation över 60 minuter som tyder på att lagets form och nivå är på väg uppåt.
Mellandagarna har i mångt och mycket tillhört AIK:s backar. För bortsett fullträffarna har spelet från bakplan nått en ny nivå då fler initiativ tas vilket lett till en större delaktighet. Defensivt starke Petter Granberg personifierar förvandlingen då han under mellandagarna varit en bjässe – i båda riktningarna.
Gustaf Lindvall var återigen magnifik och har nu vunnit sex av sina sju senaste starter.
Det är också läge att titta i spåkulan, mot kommande decennium. Att vi kommer få se samma svartgula dominans ser jag som en omöjlighet. Däremot, i och med säsongens nystart och föryngring – samt att det underifrån kommer flera talangfulla årskullar, finns stora möjligheter att fortsätta tillhöra toppen av SHL.
För AIK ligger en viktig nyckel i att hitta ett sätt att vända på publiktrenden, vilket är lättare sagt än gjort. Jag tror att det bästa som kan hända är att Björklöven till våren lyckas ta steget upp. Det tror jag skulle leda till en ny hunger samt en vilja att bevisa vem som verkligen är storebror i Västerbotten.
Sist men inte minst fattas bara att säga: Tack för showen och hatten av för Skellefteå AIK:s magnifika decennium.