Föreningen är ganska liten. Men Lövångers Ryttarsällskap tar sig framåt. Under veckan genomfördes det fjärde ridlägret för barn och ungdomar i sommar. De fem ridskolehästarna har blandats med inlånade och privata hästar, då grupperna därmed har kunnat vara större än det från början varit tänkt. Nu väntar också både ett knatteläger för de minsta och ett vuxenläger inom en vecka.
– Det är roligt och lärorikt att se hur barnen växer under lägrets gång. Att de börjar ta egna beslut genom veckan. Och det är så roligt att det kommer fler utifrån i stället för bara barn från klubben, säger Lundmark Nilzén, som hållit i tre läger under sommaren.
För långväga gäster från bland annat Stockholm har funnits på plats. Men även om det kommer personer utifrån bjuder lägren på god stämning, något ridläraren tycker att de ordinarie eleverna i klubben är duktiga på att hjälpa till med.
– Det är kul att se hur våra elever har öppnat upp sig mot alla andra och visat runt och hjälpt till. De kliver verkligen in i den här rollen att hjälpa till och inte bara tänkt att det är deras ställe. Det tycker jag är trevligt på det här stället, säger Lundmark Nilzén.
Lövångers Ryttarsällskap är inte någon stor klubb. Jämfört med de större klubbarna i Västerbotten är det åttiotal aktiva medlemmar som samsas om anläggningen i Fjälbyn inte någon stor summa. Det är något som kanske gynnat klubben, tror både ridläraren, men också styrelsemedlemmen Malin Lundmark.
– Det är så familjärt. Man lär känna alla ganska fort i och med att vi är så få och det har man igen sedan, säger Lundmark och fortsätter:
– Alla har en chans att göra sig hörd. Man drunknar inte i folkmängden, och det tror jag är mycket värt för många och även för barnen.
Under pandemin har det varit lite av en fördel att ha en mindre förening. Det har inte varit ett problem att hålla avstånd till varandra på anläggningen, och antalet personer på plats samtidigt når aldrig upp till restriktionsgränserna.
– Vi har inte behövt införa så hårda restriktioner. Det är klart att vi är noga, om någon är sjuk så stannar man hemma och vi har kunnat ta sena avhopp. Vi ställde fram handsprit, jag sa till föräldrarna att de skulle sitta luftigt på läktarna och vi har sagt till barnen att gå in en och en i sadelkammaren. Men vi behövde inte göra samma restriktioner som de större klubbarna, säger ridläraren.
Men även om verksamheten själv har varit förskonat från restriktionerna har ekonomin drabbats hårt.
– I vanliga fall brukar vi sälja fika på danser i Folkets hus, men de är ju inställda. Så de inkomster vi brukar ha på somrarna har fallit bort, säger Malin Lundmark.
Därför blir det extra viktigt att ridlägren har blivit av.
– Den här sommaren betyder de ju typ en överlevnad. Det är pengar som går till att kunna utveckla klubben på olika sätt. Därför är ju ridlägren vår räddning den här sommaren, säger Lundmark Nilzén.
Däremot visar medlemmarna en vilja att hjälpa till. Många arbetar ideellt, men ändå läggs mycket tid på att kunna hjälpas åt. Det, menar Lundmark och Lundmark Nilzén, är guld värt.
– Det är det framför allt som gör det trivsamt. Det är en liten klubb, alla hjälps och vill hjälpa till, säger ridläraren.
– Om vi inte hade haft dem så hade vi gått i botten, vi hade jobbat ihjäl oss, säger Malin Lundmark.