Superfinalen i rallycross-SM i Arvika blev en resa från problem till fin körning för Marklund.
– Det var frustrerande till en början då jag hade svårt få upp farten på träningen. Varken körningen eller bilen fungerade särskilt bra. Visserligen har det ju sina förklaringar då jag kört relativt lite bil det här året, säger Marklund.
Det gjorde att Boldienföraren, född 1992, hade en kantig resa under fredagen och lördagen. Lägg därtill att det blev en extra utmanande resa med växlande väder, vilket i första racet (Q1) var till Marklunds nackdel.
– Men jag hade trots dåligt väder sjätte bästa tiden i Q1, och det får vara nöjd med.
I Q2 vände förhållandena, och inför Q3 såg det bra ut för Marklund som där och då slogs som topplaceringarna.
– Men då åkte vi på en punktering. Så då blev jag sist i Q3 istället för att jag fick upp farten ännu mer.
En revanschsugen Marklund kom i och med strulet extra taggad till det sista kvalloppet.
– Då var både jag och bilen på gång och ledde från start till mål. Det var nästa så att jag överkörde lite, men det verkar ha varit melodin, säger Anton och skrattar.
– Det tog mig till första startled i semifinalen. Det var bara Johan Kristoffersson som var bättre, fortsätter han.
Målet i semifinalen var att köra till sig en fin startposition i SM-finalen. Men istället blev det en kamp för Marklund – och särskilt för bilen, som gick i mål rejält tilltufsad.
– Tyvärr blev det då sista startled i finalen. Det var tufft, särskilt då det är så svårt att köra om på banan i Arvika.
Men i finalen visade Marklund sin klass då kan körde upp sig till tredjeplats. Vann gjorde Johan Kristoffersson och tvåa var Fraser McConnell.
– De var värdiga att vara först och om jag får vara lite realist så har de ju kört mer bil än mig i sommar samtidigt som de hade snäppet bättre material än mig. Jag körde faktiskt med en systerbil till den jag vann EM-guld med 2017, och det har ju hänt saker sedan dess...
Marklunds bil var rejält trasig efter finalen.
– Mekarna har en del sminkning att göra inför helgens EM-tävling i Höljes, säger Anton och skrattar.
Och på tal om EM var SM-finalen en perfekt varmkörare inför det som komma skall:
– Den här tävlingen var väl egentligen inte den viktigaste i världen. Men ska jag ha chans i EM behövdes den här tävlingen för att bli varm i kläderna.