Det är inte särskilt många ute i skogen förutom löparnav under Tiomila. Men Johannes Stenberg, till vardags i Skellefteå OK, fick chanse natt vara där det händer när han, utrustad med kamera, hade i uppgift att haka på ryggarna på elitlöparna.
– Det var roligt, kul att springa med eliten och mäta sig lite och se hur man ligger till. Jag tycker att det gick bra i skogen, där de behöver stanna lite ibland och läsa kartan, berättar han och lägger till:
– Men det var någon gång mitt i natten där när de gjorde ett oväntat vägval och sprang länge på en stig, då var det svårt att hänga med.
Som kameraman gällde det att hitta kontrollen, trycka i närheten för att inte avslöja den exakta positionen för löparna – och sedan haka på.
– Jag tycker att jag fick ett av de bättre jobben. Jag började ganska sent med orientering och har bara sprungit ett Tiomila tidigare, så jag hade gärna sprungit i år också. Men nu fick jag ändå röra på mig litegrann och vara där det hände.
När du har varit där det händer, är det något som har förvånat dig?
– Kanske att jag tyckte att det gick bra att hänga med dem. Jag tyckte att jag hakade på ganska bra.
Och fördelen med att vara med i skogen var att kunna se de fina vyerna.
– Det var väldigt fint där vid halv fyra, när solen var på väg upp och det var dimma mot Boviken.