Alica Westman och Ella Vinberg har åkt längdskidor tidigare, men var på plats för att prova första tillfället av Skidlek.
– Det bästa är att man kan åka tävlingar och få en pokal, säger Malte Nästén när han tillsammans med Wilma Enqvist åker runt på skidstadion innan träningen ska börja.
Det är full fart utanför klubbhuset på campingområdet. Fyra träningsgrupper samlas i sina egna klungor innan de sätter av mot sina områden, samtidigt som Skidlek, en grupp för de allra minsta, har sitt första tillfälle för våren.
Drygt femton barn är på plats för att prova på den nya gruppen, och en växande förening har blivit ett vanligt inslag i vardagen för Skellefteå skidklubb. Men under förra säsongen ökade antalet chockartat.
– Sedan jag började som barn- och ungdomsledare så har vi vuxit varje år, men i fjol såg vi en otrolig ökning. När de flesta verksamheter behövde stänga ned kunde vi hålla igång då vi är utomhus. I de yngre grupperna var det nästan svårt att hinna ta emot alla barn, berättar Sara Enqvist, barn- och ungdomsansvarig i skidklubben.
När hösten kom var det osäkert hur många som skulle bli kvar – men det visade sig att enbart någon enstaka ramlade bort.
– Vi har också annan verksamhet, som vuxenskidskolan som startade i måndags. Den är också rekordstor. Vi märker det på alla håll att vi växer, inte bara bland barn och ungdomar.
Vad tror du är anledningen att ni har sådana attraktionskraft?
– Jag tror att mycket handlar om det generella ökande intresset för längdskidor. Är man uppe vid Boda borg är det ju aldrig en parkering ledig, och många tar hit sina barn, eller barnbarn för den delen. Sedan har vi haft en stor barnverksamhet under många år och det sprider sig.
Sara Enqvist, klubbens barn- och ungdomsansvarige, ser med stolthet på resan som föreningen har gjort.
Men Enqvist lyfter också ledarna som ställer upp för verksamheten som en av de största faktorerna till framgången.
– Vi har ett otroligt go, hela vägen från den yngsta ordinarie gruppen ända upp till vuxengrupperna. Det är helt fantastiskt att se att varje år när jag börjar skicka ut intresseförfrågningar så finns det ett stort intresse för att vara ledare. Det är nog just för att vi har ett så fantastiskt gäng. Det är många som har varit med länge och kan otroligt mycket, och även om det är föräldrar som tidigare haft barn inom föreningen stannar de även efter att barnen inte är aktiva åkare längre.
Wilma Enqvist och Malte Nästén kör hårt med varandra innan träningen med grupp röd ens har börjat.
Med drygt 400 medlemmar är Skellefteå skidklubb nu en av norrlands större skidföreningar, något som även visar sig på större tävlingar runt om i landet. Med tio aktiva juniorer i klubben börjar SSK också hävda sig i sammanhang som den nationella juniorcupen, Bauhaus cup.
– Vi har varit en liten förening på större tävlingar, där vi har haft en eller två tävlande. Men nu har vi kommit dit att vi har åtta juniorer på skidgymnasium på olika orter, och också fyra stycken som tränar här i Skellefteå med mig. Vi har ett otroligt gäng som har lyckats och vill satsa, och jag tror att det också har varit en viktig faktor att de har varit många. De har kunna sporra varandra.
Och viktigt för den övriga föreningen också att ha de förebilderna, förstår jag?
– Absolut, det är helt avgörande. Vi har haft fantastiskt fina år, där ungdomarna har valt att fortsätta satsa. Det är kanske någon enstaka som har valt någon annan sport före, men många har stannar. Det är jätteroligt.
Nova Vennersten och hennes träningsgrupp på väg ut till spåret för dagens träningspass.
Vägen sedan Sara Enqvist blev barn- och ungdomsansvarig har varit ganska problemfri. Men med en växande förening kommer nya utmaningar – något som märks av nu.
– Det har varit en väldigt rak väg, det är egentligen nu sista året som vi har ett litet glapp i ålderskullarna. Många av de aktiva är födda mellan 2003 och 2007 men sedan har vi några årgångar där de är väldigt få. Det är ett nytt läge att det inte fylls på med massa nya varje år, så det blir en utmaning, säger Enqvist.
Hur tänker du att ni kommer att tackla det?
– Det är tufft. Det är ju naturligt, vi har haft tur i många år i rad att ungdomarna vill satsa vidare, men nu kommer det årgångar när inte lika många är kvar. Men det ställer högre krav på verksamheten, tänker jag. Vi behöver behålla de som kommer underifrån nu, så vi inte får något större glapp.
Noah Norlund och Vera Lindqvist hade ordentligt med fart under skidorna.
Även att junioråkarna blivit många fler leder till utmaningar.
– Det är jätteroligt, men är också en stor utmaning. Vi har inte haft det antalet aktiva förut, och det är mycket kring idrotten som behöver ordnas. Pandemin gör det ännu mer utmanande, men bara saker som resor, boende och vallning, det är inte bara att bli många utan verksamheten ska också fungera. Det är något vi håller på och behöver lära oss. Vi vill ju fortsätta växa.
– Jag åkte själv för Skellefteå som ung, men bytte när jag var junior just för att jag var väldigt ensam och att det inte riktigt fanns möjligheter. Man hoppas verkligen att juniorerna känner att de kan satsa i vår förening så de vill fortsätta med oss.
Nu kommer dessutom chansen att få åka på hemmaplan. Bauhaus cup, den nationella juniorcupen, går i helgen av stapeln i Skellefteå – en ny situation för hemmaåkarna.
Ella Nygren åkte på under Skidlek-timmen.
– Jag tror att det betyder jättemycket. Det är något speciellt att få vara på hemmaplan och det har inte de här juniorerna fått vara tidigare, inte i en så stor tävling. Sedan betyder det mycket för oss som förening, och för de aktiva som är för unga för att delta nu. Det föder ju intresse för framtiden att få se de bästa juniorerna i Sverige. Våra juniorer är deras förebilder.
Sara Enqvist ser ut genom fönstret i klubbstugan på barnen som samlas. Hon är stolt över den resa klubben har gjort de senaste fem åren.
– Det är helt fantastiskt. Ibland när jag inte själv är på skidor brukar jag komma hit upp och bara titta ut. Det är ju som ett myller av barn och vuxna. Jag är jättestolt över vår fina verksamhet, för den är verkligen bra. Det är en verksamhet som bygger på mycket glädje och utveckling.