Saga Nilsson är inne på sin tredje säsong som senior och fick chansen att åka i landslagsdräkten i december.
Inför hösten 2022 var steget upp som senior kommet för Saga Nilsson. Något år äldre än resten av Skellefteå skidklubbs talangfulla ungdomsskara fick hon på egen hand kliva in i längdskidåkningens seniorvärld. 2023 var det Elin Henrikssons tur, och i höstas anslöt Evelina Crüsell och Ella Burman till klubbens seniorduo.
Hela trion stannade i Skellefteå SK:s klubbdräkt och har gjort det framgångsrikt. Henriksson leder den totala svenska Smart energy cup, Evelina Crüsell har flertalet gånger representerat Sverige i världscupen och Saga Nilsson har tagit stora steg och kommer allt närmare sin första pallplats.
– Även om vi har följt tjejerna sedan de var små får man nästan nypa sig lite i armen själv, säger klubbens tränare Sara Enqvist.
Är det klubbens storhetstid vi ser nu, fram till dagens datum?
– Efter 1980 är prestationerna det största bland de som är från Skellefteå, absolut, säger ordförande Thomas Ottosson och fortsätter:
– Sedan naturligtvis, om man backar långt tillbaka har vi ju Toini Gustafsson med två OS-guld och Barbro Martinsson som dubbel OS-fyra 1968.
Saga Nilsson har flyttat till Umeå och såväl Henriksson som Crüsell bor numera i Falun. Men trots det representerar de klubben som fostrade dem.
– Tjejernas önskemål har alltid varit att representera Skellefteå, de har varit jättetydliga med det. De har så fantastiskt kul ihop – de gläds med varandra när det går bra, de stöttar varandra när det går mindre bra. Det har de gjort sedan de var 10–11 år, de här tjejerna, säger Enqvist om sina adepter, och får medhåll av Crüsell.
– Jag tycker att det är väldigt stort att få representera sin moderklubb, jag vill vara kvar i klubben så länge som det är möjligt. Vi vet också att klubben gör allt de kan för att ha kvar oss, och vi är kvar än så länge. Det tycker jag är väldigt kul, att alla inte dras till de större klubbarna och att de mindre klubbarna också har seniorverksamhet, säger stortalangen.
”Jag vill vara kvar i klubben så länge det går”, konstaterar Evelina Crüsell.
Det fanns erbjudanden från andra klubbar redan efter JVM förra säsongen, det är både Crüsell och klubben medveten om. Men för henne var det inget svårt val att stanna i Skellefteå skidklubb.
– Vi har en väldigt stark gemenskap som är svår att dra sig ifrån och jag tror att det är svårt att hitta klubbar med den gemenskapen. Vi är en ganska liten klubb, särskilt på seniornivå, och jag tror att en anledning att vi har blivit är en så stark grupp är att vi är åkare från Skelleftetrakten.
Tränare Sara Enqvist säger att hon tror att det är bra för er som trio att ni har varandra, vad tänker du själv om det?
– Vi har ju verkligen tagit kliv de senaste åren och jag tror att vi kan tacka varandra och klubben för det. Det är ju inte bara tävling när vi är på tävling, det är så mycket mer än bara det.
”Om vi skulle ha samma ekonomi som vi har i dag framöver, framför allt med inkomster, klarar vi inte av det i framtiden”, säger Thomas Ottosson.
Men det finns en oro hos Skellefteå skidklubb. Seniorverksamheten är ny, och framgångarna har kommit fram. Nu är det ingen självklarhet att de kommer kunna stötta åkarna i sina egna färger särskilt länge till – oavsett om åkarna själv vill eller inte.
– Det handlar ju om resurser, konstaterar Thomas Ottosson.
Det nya tillskottet i verksamheten kostar, och en klubb som tidigare har gått plus minus noll har plötsligt större utgifter. Frågan är nu hur länge det är möjligt att stötta hemmaåkarna.
– Vi vill ju ingenting annat, men om vi skulle ha samma ekonomi som vi har i dag framöver, framför allt med inkomster, klarar vi inte av det i framtiden, säger Ottosson.
– Det gick ju fantastiskt bra i fjol och det fortsätter även i år. Sedan måste tjejerna ju tänka på vad de vill och var de är i sin karriär. Men vi vet att de trivs fantastiskt bra och vill åka för Skellefteå. Då är ju frågan – har vi möjlighet att stötta dem? lägger Sara Enqvist till.
Det fattas mellan 200 000 och 300 000 kronor för att ekonomin ska gå ihop den här säsongen. Just nu ligger klubben på ett minusresultat.
Finns det risk att klubben går omkull?
– Inte just i år. Vi har tillgångar sedan tidigare som vi nyttjar just nu. Men det tär på, vi har inte mycket att ta av, säger ordföranden.
Men en av anledningarna att ekonomin inte går ihop nu, menar ordföranden, är för att sponsorer och Skellefteås näringsliv inte ställer upp.
– Våra åkares prestationer står i högre paritet än den uppskattning vi får från näringslivet, säger han och fortsätter:
– Grannklubbarna står med öppna armar och vill ta emot de här tjejerna, men det borde finnas intresse och ekonomiska möjligheter att hjälpa oss behålla dem.
Ni berättar att ni knappt själva har hunnit med, är det så konstigt då att även sponsorerna inte gjort det?
– Det kan ligga lite i det du säger, men om man backar till i fjol var Elin en sekund från brons på U23-VM, och Evelina vet vi hur det gick för. Det tycker jag skulle generera intresse, och de har fortsatt i år. Vi ska inte bara skylla på andra, det handlar mycket om vårt eget arbete också. Men man kan hjälpas åt.
Sara Enqvist har tränat den stora seniortrion sedan barnsben, och konstaterar att hon tror att det är bra för åkarna att de får fortsätta representera Skellefteå.
Evelina Crüsell ser på klubbfrågan ur ett större perspektiv. Hon poängterar att mindre klubbar är viktiga på riksnivå.
– Byter alla till de större klubbarna kommer det inte finnas så många klubbar kvar på seniorsidan. Jag tror att det är en utmaning för mindre klubbar att ha kvar sina åkare, men jag, Elin och Saga visar att det går att ta sig från en liten klubb och få tävla internationellt. Alla har ju fått åka med Sverigedräkt i år, det är väldigt stort för Skellefteå.
Vad betyder det att seniorerna fortsätter tävla för Skellefteå skidklubb?
– Det finns ett klart svar, och det är förebilder. Det är det viktigaste, säger ordförande Ottosson.
– Tjejernas bästa kommer alltid i första hand. Den dag vi inte har möjlighet att ge dem det de behöver för stunden ska de givetvis göra ett val som passar dem. Men samtidigt känns det som att de är så viktiga för varandra. De är viktiga för oss. Det går ju inte att sätta ett värde på det, ena. dagen är tjejerna med oss och tränar på klubbträningarna och nästa dag kan de yngre klubbkompisarna se tjejerna på tv, avslutar Sara Enqvist.
”Det är det största bland de här som är från Skellefteå, absolut”, säger ordförande Thomas Ottosson, även om klubben har en rik historia.