Adam Mascherin fick två matchers avstängning för sin slashing.
Det är tredje säsongen som Erik Forssell är GM för Skellefteå AIK. Under hans ledning har lagets formkurva väntat till efter nyårsfirandet för att börja pekat tydligt uppåt.
Däremot har starten, ja egentligen hela den första halvan av de tidigare säsongerna, varit alldeles för svag och svajig likt ett fartyg i stormens öga.
Därför har ett av säsongens mål varit att flyga direkt från start. Och det känns också som att AIK hittat receptet. För redan under försäsongens första isträningar nötte man, förutom grunder i systemet, viktiga detaljer, som exempel powerplay och kändes överlag rejält påkopplade.
Det har gett resultat i form av en tidig topplacring. Där är också imponerande på det sätt man snabbt fått ihop årets grupp. För redan efter åtta omgångar ser AIK homogent ut då man jobbar för, och litar på, varandra.
När ett hårt kämpande Örebro var på besök, var det exakt det, AIK:s karaktär, som låg bakom nya trepoängaren. Ja, och givetvis även Gustaf Lindvalls magnifika målvaktspel.
Men den här matchen hade AIK mest troligt förlorat för ett och två år sedan. Då hade inte ens en huvudstående ”Gurra” kunnat rädda sitt svartgula gäng.
Så att göra hemläxan visar sig även vara viktigt för oss vuxna.
*****
4 619 åskådare i Skellefteå Kraft Arena borde ha varit ännu mer med tanke på det långa publikuppehållet, att det var lördag kväll, samt att AIK:s form och spel den senaste tiden borde locka rejält.
Som jag tidigare sagt har jag full respekt för de som, av pandemiskäl, fortfarande tvekar över att klämma ihop sig i en trång arena. Men att det trots allt inte finns ännu fler som längtar efter att få se ett stekhett AIK live gör mig aningen oroad inför framtiden.
Däremot är det imponerade på det sätt som North Power och övriga på Västra Stå skapat tryck och stämning sedan restriktionerna försvann.
Här har suget att få vara på plats växt under den makalöst tråkiga coronapandemin. Nu hoppas jag att vi får se samma utveckling även för den sittande publiken.
*****
Adam Mascherin har med sin familj på plats gjort mål i fyra raka SHL-matcher. Det är Bud Holloway "all over again".
Lördagskvällen slutade dock med ett matchstraff efter en ful slashing, som träffade skrevet på Nick Ebert.
Mascherin sa själv att det var en ren och skär olycka. SHL beslut landade i två matchers avstängning (en i CHL, en i SHL) vilket jag tycker är rimligt, även om jag inte hade sagt något ifall det stannat vid "bara" ett matchstraff.
Däremot blev en liknande situation från en tidigare omgång, när Joel Mustonen satte klubban i ett Luleskrev, inte ens anmäld. Så den röda tråden fortsätter tråkigt nog vara obefintlig.