Under söndagen var 40-åringen tillbaka i hemstaden och höll i ett träningspass för stans lokala utövare i källaren på Eddahallen.
Efter att ha jobbat som au pair i England kom Irene Forssell Nilsson tillbaka till Skellefteå och kände att staden var för liten för henne.
Hon sökte och fick jobb i Stockholm och flyttlasset gick söderut.
Många år har gått sedan dess och i hemstaden är byggkranarna klart fler nu än när hon lämnade norra Västerbotten.
Är Skellefteå snart tillräckligt stort för dig?
– Haha, jag tror det. Jag längtar tillbaka mycket och är hemma så ofta jag kan.
Innan flytten till den svenska huvudstaden hade den dubbla mästaren inte hittat kampsporten.
– Jag var ingen träningsmänniska alls när jag bodde i Skellefteå. Vi hade hästar hemma, det var väl det, säger hon och skrattar.
Första jobbet i Stockholm var i säkerhetskontrollen på Arlanda. När hon bytte jobb och blev butiksväktare fick hon gå kurser i självskydd och krav maga.
– Jag fortsatte i två terminer, men fastnade inte riktigt. Det roligaste var att slåss och sparkas, och då fanns det en kickboxningsklubb på samma gata. Så då gick jag dit istället.
Det var efter flytten till Stockholm som Irene Forssell Nilsson hittade kampsporten. Under sin tid i Skellefteå var hon ingen träningsmänniska. ”Vi hade hästar hemma, det var väl det”, säger hon och skrattar.
Detta var för drygt tio år sedan. Sedan dess har en allvarlig knäskada och en pandemi tvingat henne att ta ofrivilliga avbrott från sporten som hon kommit lära sig att älska.
Omstarten efter pandemin var i våras och i den första matchen blev det en klar seger mot en motståndare som var klart mindre meriterad.
– Jag fick den matchen med kort varsel och tjejen jag mötte hade bara gått två matcher innan. Jag såg det som ett sätt att komma igång efter pandemin och vann med 3–0, så det kändes ju såklart väldigt bra.
Under hösten har det alltså blivit två titlar, och grunden till framgångarna lades i somras.
– Jag var ledig från jobb i fem veckor och då tränade jag jättehårt, säger den nyblivna 40-åringen.
Vad innebär "jättehårt"?
– Vi tränade dubbla pass thaiboxning fem eller sex dagar i veckan. Utöver det körde jag löpning fyra gånger i veckan och sedan styrketräning i den mån jag hade möjlighet.
Skelleftetjejen Irene Forssell Nilsson blev nordisk mästare i kickboxning och svensk mästare i thaiboxning inom loppet av en vecka tidigare i höstas.
Nordiska mästerskapen arrangerades i Köpenhamn och tillsammans med några klubbkamrater från Masters Gym på Kungsholmen i Stockholm åkte hon till Danmark.
– Jag tävlade i -70 kg och i första matchen mötte jag en finska som varit med och tagit brons på World Games. Jag besegrade henne med 3–0 och fick då möta den norska mästaren i thaiboxning. Hon körde mycket push kick, men jag höll mig undan och vann med 3–0 där också, säger hon och ler.
En vecka senare väntade SM i thaiboxning, och även där blev hon mästare.
– Jag har velat ha det bältet i flera år och nu har jag det. Att vinna SM i thaiboxning känns faktiskt större än att vara nordisk mästare i kickboxning, då svensk thaiboxning står sig väldigt bra internationellt.
Det efterlängtade bältet är nu hennes – och det var också sista chansen för den nyblivna 40-åringen.
– Det finns en åldersgräns som är 40 år, så det här blev mitt första och sista SM-bälte, säger hon och ler.
Åldersgränsen innebär dock inte att det blir någon avtrappning på träningen eller ambitionerna.
– I kickboxning finns det ingen gräns och det finns andra matcher jag kan gå i thaiboxning.
Irene Forssell Nilsson rankar SM-titeln i thaiboxning högre än vinsten på nordiska mästarskapen i kickboxning. ”Det känns större då svensk thaiboxning står sig väldigt bra internationellt”, säger hon.