Lite tafatt, tungt och trevande. Så började matchen mellan Skellefteå AIK och Leksand, inte helt oväntat. De två formsvagaste lagen i hela SHL just nu ställdes mot varandra, och att bryta trenden låg i allas intresse. Att därför först känna sig för och inte göra några förhastade misstag i inledningen är logiskt.
Allt eftersom matchen utvecklade sig klev AIK upp. De utnyttjade misstag, hittade passningarna till de där avgörande lägena, vann returerna och pressade framåt. Men framför allt syntes en desperation – den där desperationen och kämpaglöden som behövs för att kunna prestera på topp.
AIK kämpade hårt mot ett vilt jagande Leksand, och andra perioden var i klar svartgul favör. Även om tredje akten inleddes bra från hemmalaget var det gästerna som även där kändes starkare.
Det finns två starka framgångsfaktorer – Gustaf Lindvalls lugn och att firma Hugg-Johnson-Karlsson hittade formen igen. Målvakten visade tidigt att han hade koll på situationen och gav lugnet vidare till laget. När succékedjan dessutom var på spelhumör och hittade nätmaskorna gav det positiva effekter till hela laget.
Var det här glimten av det lag vi har sett tidigare under säsongen? Det är svårt att säga. Det är en definitiv uppgradering sedan matchen mot Linköping. Men för att ta en topp två-placering krävs ännu mer. Det kan vara starten på det som AIK har letat efter de senaste matcherna – och då kommer det väldigt lägligt.