”Jag kände inte att jag fick de chanser som jag tyckte att jag hade förtjänat. Då kände jag att jag hellre kommer hem och slåss om ett SM-guld här”‚ säger Andreas Wingerli.
NHL-anbudet fanns, och Andreas Wingerli hade möjligheten att välja att ta ett nytt tvåvägskontrakt. Men under onsdagen löpte deadline för att kontrakterade spelare får skriva NHL-kontrakt ut – och samtidigt gick pressmeddelandet om forwardens återkomst till mailkorgar på flera håll.
Hur känns det att vara tillbaka?
– Det känns skönt, extra skönt när man väl har landat i beslutet och allt är klart. Det är en lättnad och skönt att veta vad man ska ställa in sig på nästa år, berättar han.
De blev ett år i AHL, 64 matcher och 22 poäng. Men när det var dags att välja lockade Skellefteå AIK och SHL mer.
– Jag kände inte att jag fick de chanser som jag tyckte att jag hade förtjänat. Då kände jag att jag hellre kommer hem och slåss om ett SM-guld här och får en stor roll, säger han, men fortsätter att han ser det som ett lärorikt år:
– Jag har fått med mig mycket erfarenhet av en helt annan hockey och kultur. Säsongen var lite turbulent, det tar tid att vänja sig vid spelet, komma in i laget och innan man känner sig bekväm med allt. Men jag tycker att jag avslutade bra i den roll jag fick, vilket var en mer defensiv roll.
Att komma tillbaka till sitt gällande kontrakt blev till slut valet, och Wingerli fick därmed återse många gamla lagkamrater och vänner.
– Det är skitkul, framför allt att komma in i ett lag när man egentligen känner alla förutom de som är nya för i år eller några få från förra året. Så det är skitkul att komma in till en härlig grupp och känslan är att alla vill vinna.
Samtidigt är det en bra känsla från lagbygget så här långt. Det står så här långt klart att Jonathan Pudas stannar, samtidigt som Pär Lindholm också återvänder från KHL.
– Det är en bra stomme, vi har många äldre som har lägger grunden i det här laget och ska bära det, sedan ska det in någon spetsspelare till är vad jag tror. Det känns som att vi har grunden, sedan ska det vara finjusteras för att bli ett vinnande lag. Men det finns mycket erfarenhet och hunger.
Och hur är det med din egen hunger?
– Det är klart, jag har spelat några säsonger och två finaler utan att vinna. Men jag är inte bara här för att spela, utan också för att vinna.
Andreas Wingerli är tillbaka i den svart-gula tröjan – men nummer 24 blir det inte. ”Jag har aldrig varit så fixerad vid vad jag har för nummer”, säger han.
Nästa vecka väntar Thomson trophy, ett triathlon som Wingerli vann fyra år i rad.
– Det ska blir spännande, det brukar ändå vara en kul grej. Jag ska försöka hitta en cykel nu och hoppas att man är med i toppen i alla fall.
Du sa i pressmeddelandet om din återkomst att Pudas är favorit?
– Ja, han vann ju förra året och har kört sommaren här, men Pär Lindholm har väl haft den längsta sommaren så han borde egentligen vara mest förberedd. Men vi får se.
Men det blir inte någon återkomst i samma tröjnummer. Elias Stenman spelade förra säsongen i nummer 24, och hemvändaren har valt att byta till nummer 40, ett nummer han tidigare har spelat med i Lycksele.
– Jag har aldrig varit så fixerad vid vad jag ska ha för nummer, så jag kan lämna 24:an. Då kanske Oscar Lindberg vill komma hem snart, säger han med ett flin.
”Jag är inte bara här för att spela, utan också för att vinna”, säger Andreas Wingerli om återkomsten.
Samtidigt spelar Wingerlis tidigare organisation om Stanley cup-bucklan, en finalserie som Colorado tog greppet om natten till torsdag.
– Det var väl också därför det var svårt att ta plats, de har ett jäkligt bra lag och en bred trupp. De är ett grymt bra lag och kommer troligtvis ta hem det.
Hejar du på dem?
– Ja, när man väl har varit där så är det väl kul att de vinner samma år, då kanske jag var lite delaktig.