Hall & Oates – Voices
Den sympatiske huvudtränaren har AIK värvat från Djurgården och Stockholm. Nu har han lämnat Sveriges självutnämnda mittpunkt och flyttade ut på landsbygden – Sveriges ofrivilliga kuliss – med de utmaningar och kulturskillnader det innebär.
– Klart att det är skillnad på storstad och småstad. I storstan är man ju en på miljonen. Ingen vet vem du är medan i småstaden är man ju en på tusen, så du blir väl lättare igenkänd. Kravet och trycket är väldigt stort från alla i en storstad. Det är ganska stormiga vindar som blåser. Nu vet jag ju inte hur det är här, klart det finns vindar här också, men jag föreställer mig att det är lite mer lugn och ro. Det hoppas jag i alla fall.
På skivkonvolutet får Robert Ohlsson ikläda sig rollen som Hall i Hall and Oates och skivan ”Voices”. Den klassiska 80-talsgruppen, vars största hit ”Make my dreams come true”, kan appliceras i de flesta sammanhang.
För nye huvudtränaren att få vinna guld som huvudcoach. Han är ju väldigt välmeriterade sedan tidigare i en assisterande roll med JVM-guld, SM-guld och CHL-guld med Frölunda.
– Att ha chansen att vinna guld var en av de saker som lockade mig hit, säger Ohlsson.
Musik är något han konsumerar en hel del av.
– Just nu är det mycket svenskt. Jag lyssnar på NewKid, Myra, Molly och Benji och Benjamin. Även Estraden och Viktor har jag lyssnat på.
Du är up to date?
– Ja, ja, så gammal är jag inte. Sen lyssnar jag ju även på en del amerikanskt som Stapleton och en del country med bra röster. Fast jag kan lyssna på gammal musik också. Bruce Springsteen och kanske lite Guns n roses i från början av 90-talet, men annars är det nog dagens musik jag lyssnar på.
Har du spelat själv?
– Nej, men hemma har man ju alltid musiken på. I omklädningsrummet är det ju inte jag som sköter musiken utan grabbarna och där kan det vara lite tveksamt ibland. De spelar ändå en hel del låtar jag gillar, men det beror nog på vem som spelar. De tappade ju fjolårets spelkung till i år. Det var Berggren tror jag. I år vet jag inte.
På ledarsidan är det ändå Ohlsson som ska sätta tonen. Han har Andreas Falk vid sin ena sida. De har ju Stockholmsbakgrund som gemensam nämnare.
– Jag kände faktiskt inte Andreas innan jag flyttade upp hit. Vi kommer ju från Stockholm båda två, men han är från Huddinge och flyttade ganska tidigt. Vi har egentligen aldrig passerat varandra eller korsat varandras vägar. Nu känner vi varandra däremot och det har varit en positiv överraskning.
Ohlsson känner målvaktstränare Krister Holm sedan tidigare. De jobbade ihop i U18-landslaget. AIK:s nye huvudtränare är också välbekant med Pierre Johnsson, AIK:s andre assisterande tränare.
– Jag hade honom i mitt första år som ledare i Frölunda. Han var tvungen att lägga av då. Hux flux dök han sedan upp som ledare på juniorsidan. Så där lärde vi känna varandra.
En del nytt, men Ohlsson har inte blivit inkastad i ett kontor med ett vitt ark. AIK:s arbetsbeskrivning till nye tränare har varit tydlig.
– Det har den varit. De var väldigt noggranna i anställningsintervjun. Både med mig och mina kollegor. Det var flera intervjuer och sedan har rollfördelningen varit väldigt tydlig. När det gäller spelet har det varit både hur vi ska spela och varför vi ska spela som vi gör. I proffsigheten är noggrannheten viktig och det tycker jag Skellefteå AIK är.
Vad bidrar du med till AIK?
– Det skulle du nästan fråga mina chefer, varför de har anställt mig, säger Ohlsson och fortsätter:
– Nej, men jag är ju mig själv. Jag är ganska bra på människor, jag är ganska bra på att få folk och trivas och få ut det bästa av varje person. Sen behöver jag vara ödmjuk och använda mig av det Skellefteå AIK har gjort. Sen ska saker adderas och det är väl därför de har anställt mig, så det blir en liten riktningsförändring.
Pierre Johnsson är det sista tillskottet för att komplettera ledartrojkan. Han kommer närmast från Frölunda, som tränare i juniorleden, men många minns honom som en hårdför back när han som spelare besökte Skellefteå Kraft arean. Iklädd Modo, Frölunda eller Luletröjan.
– Och det var inte ofta man åkte härifrån med seger, minns Johnsson.
Vad har du för relation till Hall & Oates?
– Noll relation, faktiskt. Gissar på att det är något 70-tal? Okej, 80-tal. Jag kanske får lyssna lite.
Vad är din musik?
– Det har gått lite i cykler det där. En period var jag inne på tung hårdrock som Iron Maiden och Sabaton. Nu har man kanske gått över lite mer till topplistemusik och lite hits. Det ligger väl ändå kvar en del sköna låtar från 90-talet. Min favoritgrupp är ju Prodigy.
Johnssons musiksmak spelar bra in på myten om honom som spelare. AIK:s nye assisterande tränare är på många sätt ihågkommen som en tuff och rejäl back, som inte stoppade några fingrar emellan när det kom till det fysiska spelet.
Det går någonstans att föreställa sig att du är en hårdrockare sett till ditt sätt att spela?
– Det är myten kanske, men det förblir en myt. I början var man kanske mycket att lyfta tungt, köra hårt och tacklas. Sedan blev man skadad och då fick man köra en realitycheck. Det kanske inte går att göra så här varje dag.
AIK:s val av Johnsson var spännande och lite överraskande. Lite samma känsla över det hela som när Falk värvades under fjolåret. Faktum är att AIK inte var enda SHL-klubben som fanns med i bilden.
– Kändes väldigt roligt. Jag vet inte var det var i år, men plötsligt var det flera SHL-klubbar som hörde av sig.
Vilka fler?
– Det behöver vi inte prata om, men det var angenämnt. Skellefteå AIK är en spännande och proffsig klubb. Jag hade en lång tät dialog med Niclas och Erik. Intervjuerna kändes bra och jag gillade mycket av vad som sades och bitarna föll på plats. Sedan jag kom upp har det bara blivit bättre och jag trivs.
Hur ser du på årets lag?
– Spännande. Framförallt väldigt utvecklingsbart lag. Bra ålder på många spelare som har kommit. De vill jobba hårt. Tittar jag på min backgrupp är det både sött och salt. Jag tycker det finns lite av allt. Vi har etablerade, tuffa, talangfulla och spelskickliga spelare. Det är härligt i gruppen, men när vi spelar match slår de på en strömbrytare.
Premiären är mot Robert Ohlssons gamla klubb, men Johnsson har sin syn klar. Han märker inte ut någon skillnad mellan lagen.
– Vi vill vinna alla matcher, säger AIK:s nye assisterande tränare.
